Skenande kostnader för el och hyror oroar lärosätena

En stor del av Sveriges lärosäten hyr sina fastigheter av Akademiska Hus som förväntas höja hyrorna kraftigt nästa år.

Peter Anderson, CFO (ekonomidirektör) på Akademiska Hus påpekar att det är branschpraxis och inte någon lag som styr hur Akademiska Hus höjer hyrorna.
– Som nästan alla fastighetsbolag har vi i våra hyresavtal en klausul som reglerar hur hyrorna justeras uppåt. Inflationen mätt som konsumentprisindex (KPI) jämförs i oktober med oktober året innan och ligger till grund för hyr året efter. Hur KPI slår igenom varierar mellan olika hyresavtal, men det brukar ligga mellan 65 och 100 procent.

Elpriset påverkas uppåt
Prognosen från de stora affärsbankerna är nu att KPI kommer att höjas med mer än tio procent.

Akademiska Hus levererar i många fall också värme och el till lärosätena.
– Vi har sedan länge en prissäkringsstrategi som vi följer där vi successivt säkrar upp priset. Det gör att vi kan dämpa kostnadsökningen nu men när marknadspriserna för energi skenar, kommer också vårt pris att påverkas uppåt, säger Peter Anderson.

Hyreshöjningar runt 10 procent
Universitetsläraren har via mejl frågat ett antal lärosäten hur de påverkas av kostnadsökningarna. Bedömningarna sträcker sig från hanterbart över utmanande till bekymmersamt och flera pekar på att kostnadsläget innebär en undanträngning av resurser. Stockholms universitet betonar att verksamheten redan är ekonomiskt ansträngd.

De flesta räknar med hyreshöjningar nästa i år i storleksordningen tio procent, utom Malmö universitet som inte påverkas så mycket, i flera av deras hyresavtal sker ingen indexuppräkning och de har ett bundet elavtal.

Elprishöjningarna slår olika
Hur prishöjningarna på el slår beror på i vilket elområde man ligger. ”Vår verksamhet ligger inom elområde 1 vilket innebär att elpriserna inte ökar i samma omfattning som i södra Sverige” påpekar Iréne Lernstål Askenryd, lokalförsörjningschef vid Luleå tekniska universitet.

Susanne Odung, ekonomichef vid KTH skriver att lärosätet exempelvis har forskningsmiljöer som Parallelldatorcentrum och Elektrumlaboratoriet med hög elförbrukning. Hon menar att utvecklingen är bekymmersam och om inget görs riskerar den på sikt att påverka vidareutvecklingen av KTH:s utbildning och forskning.

Olika sätt att minska kostnader
Flera lärosäten poängterar att de har pågående arbete för att minska lokalkostnader och/eller energiförbrukning, det gäller bland annat Sveriges lantbruksuniversitet, Högskolan i Gävle och Högskolan Kristianstad.

Högskolan i Skövde har redan genomfört energibesparande åtgärder, bland annat värmeåtervinning, byte till LED-armaturer, smartare styrning av inomhusklimat, installation av solceller samt automatisk tändning och släckning av belysning.

KTH har inlett ett arbete för att minska lokalkostnaderna. Det innefattar att lämna hyresavtal, förtäta i kontorsmiljöer och dra ner ambitionsnivån för nya byggprojekt.

Planerar inte besparingar
Alla lärosäten är inte lika oroade över kostnadsökningarna. Hans Wiklund, universitetsdirektör vid Umeå universitet, mejlar till Universitetsläraren:
”I dag har Umeå universitet jämförelsevis låga hyres- och lokalkostnader och en robust finansiering av dessa kostnader. Universitetet har också ett inte obetydligt myndighetskapital, som skulle kunna användas för att finansiera ökade lokalkostnader. Umeå universitet planerar inte besparingar med anledning av hyres- och lokalkostnadsutvecklingen inför 2023, men universitetet följer utvecklingen noggrant för att ha en beredskap att agera vid behov.”

Mindre del av kostnaderna
Men trots allt är de sammanlagda lokalkostnaderna, hyror, el, värme, kyla, vatten med mera, en mindre del av lärosätenas utgifter. Det betonar Lennart Ilke, tf fastighetschef vid Mälardalens universitet, och framhåller att de kostnaderna för universitetet i år är cirka 120 miljoner kronor.

Han skriver i ett mejl till Universitetsläraren: ”Det är mycket pengar, men samtidigt är det bara 11–12 procent av de totala kostnaderna, där personalkostnader är den allra största delen, närmare bestämt 6,5 gånger så mycket som lokalkostnaderna.”

”Diskuterar om det är rimligt”
Louise Pålsson, universitetsdirektör vid Örebro universitet och ordförande i SUHF:s expertgrupp för ekonomifrågor, kommentar att hyrorna ökar med en årlig indexuppräkning.
– Eftersom det varit låg inflation i många år, har det inte varit så mycket pengar, men i år smäller det till. För vår del i Örebro är det 10–11 miljoner mot att vi kanske har haft 1–2 miljoner, säger hon.

Det här aktualiserar den kritik som då och då framförs mot att Akademiska Hus är ålagda ett vinstkrav.
– Många i sektorn är kritiska till att så mycket pengar hamnar någon annanstans i statsbudgeten. Det diskuteras nu också i sektorn om det är rimligt med indexhöjningarna i år, om det verkligen är motiverat utifrån en reell kostnadsökning för hyresvärdarna, säger Louise Pålsson.

Hon betonar att den kompensation som lärosätena får för ökade kostnader är otillräcklig.
– Den generella pris- och löneomräkningen som vi får varje år är baserad på en allmän pris- och löneutveckling. Procentsatsen för vår sektor är alltid lägre för den reella pris- och löneutvecklingen för man vill ju ha en produktivitetspress på oss. Nästa år har vi en kompensation på 1,36 procent för våra utbildnings- och forskningsanslag. Det är ju inte alls i nivå med de ökningar av kostnaderna som det kommer att bli. Det är ju inte bara hyror som ökar, vi får se var lönerörelsen hamnar, men det kommer att bli ett tufft år.

Undervisning och forskning drabbas
När lärosätena får ökade kostnader drabbas ofta lärartid.
– Någonstans måste pengarna tas. För utbildning blir det ännu mindre som kan läggas på lärarresurser, något som redan är på en för låg nivå. Också administrativ tid kan man dra ned på, och på forskningen – det blir mindre resurser att forska för, det blir mindre timmar, färre konferenser och mindre medel för laborationsmaterial. Det blir en åtstramning.

En del lärosäten planerar att använda delar av sitt myndighetskapital.
– Men det är olika hur man som ledning kan disponera myndighetskapitalet. På många lärosäten ligger de här pengarna längst ut i organisationen, forskargrupper har pengarna som buffert mellan ett forskningsprojekt och ett annat.

Hur allvarligt är detta egentligen?
– Den här typen av kris har vi inte sett förut. Om man ska tro nationalekonomerna kommer det att vara tufft ett tag framöver. Då får vi ta oss igenom det. Men det är ju aldrig önskvärt att minska resurserna för undervisning och forskning, det bygger inte ett bra samhälle.

Louise Pålsson spekulerar om framtiden.
– Många kriser med lågkonjunktur och ökad arbetslöshet har historiskt följts av att lärosätena fått ökade uppdrag med fler utbildningsplatser eftersom man hellre vill se folk i studier än i arbetslöshet. Och kommer sådana beslut ändras förutsättningarna, då får vi in mera pengar och det brukar ge injektioner väldigt snabbt i lärosätena. Men tidigare har vi inte haft så stora satsningar på försvaret som vi har nu så dit kommer det att gå mycket pengar.

Hon sammanfattar:
– Det är ett väldigt osäkert läge, och en tydlig påverkan av ett högre prisläge.