Forskare och entreprenör – hur går rollerna ihop?

Går det att kombinera den objektiva forskarrollen med ett entreprenörskap? Ja, säger två forskare som startade bolag när det kommersiella intresset för deras respektive forskningsområden växte.

Olof Olsson har hållit på med grundforskning om växter större delen av sin forskarkarriär. För 15 år sedan blev han också entreprenör, av en slump.

Kunskaperna om hur man kan använda genetiska data för att ta fram nyttigare och mer miljövänliga havresorter, visade sig mer och mer användbara för jordbruks- och livsmedelsindustrin samtidigt som efterfrågan på havre också ökade.

Blev entreprenör
Tillsammans med några andra entusiaster bildade Olof Olsson, professor vid Lunds universitet, företaget CropTailor AB, med målet att kunna tillämpa sina forskningsresultat inom livsmedelsproduktionen. Sedan dess har han även varit involverad i att starta ytterligare några bolag och utveckla dessa tillsammans med nya och större investerare.
– I bolagen blir nya aspekter på forskningen viktiga. Förutom att få fram resultat behöver man komma överens om när och om resultaten kan publiceras i vetenskapliga tidskrifter, och vad som är hemligt och ska patenteras, berättar han.

Olof Olsson

Där kan det bli en krock mellan forskarrollen, som vill bidra till kunskapsbasen inom det egna forsknings­området, och entreprenören, som behöver tänka på företagets konkurrenskraft och förmåga att attrahera investerare.

Mer forskare
Olof Olsson berättar att han fortfarande känner sig mer som forskare än som entreprenör.
– Jag tycker det är viktigt att kunna fortsätta publicera resultat och normalisera sig själv mot verkligheten. I de två rollerna behöver man fortfarande veta att det man kommit fram till är internationellt gångbart, visa forskarvärlden att man finns och se att arbetet håller för en utomstående utvärdering och inte bara är något man gjort för att det ska passa en investerare. Det är okej att frysa en publikation ett halvår för att söka patent, men efter det vill man komma ut med sina data, inte minst för att kunna söka nya forskningsmedel.

En av fördelarna med att vara forskare och samtidigt ha ett bolag är att det finns pengar att söka från fler håll, jämfört med om man är enbart forskare eller enbart entreprenör. Man befinner sig i två världar. Olof Olsson tycker att det är viktigt att försöka behålla sin trovärdighet som forskare även i företagarrollen.

Han upplever att företagsinvesterare ibland förväntar sig att forskare ska uttala sig säkert om vart forskningen ska leda. Man ska sälja in sina idéer och lova saker.
– Som forskare är man ju sällan tvärsäker. Man vill reservera sig för man vet att det finns mycket som kan gå fel på vägen.

Tänker praktiskt
När det kommer till att välja inriktning på forskningen och formulera sina forskningsfrågor, har Olof Olsson börjat tänka lite mer i banor av praktisk tillämpning sedan han blev entreprenör.
– Inte så mycket som man kanske kan tro dock. Först och främst är jag intresserad av att förstå hur saker och ting fungerar och bidra till kunskapsbasen på mitt område. Men även de som delar ut anslag av statliga forskningsmedel frågar ju numera efter vad forskningen ska vara bra för och hur den ska komma till nytta. Det betyder att man även för den offentligt finansierade forskningen tvingas tänka strategiskt.

Sara Mangsbo, forskare i biomedicin vid Uppsala universitet, blev också entreprenör utan att ha haft några tankar på att bli det i början av sin akademiska karriär. Det biomedicinska fältet handlar mycket om tillämpning i form av läkemedel och behandlings­metoder så det är relativt vanligt att forskare på det området också engagerar sig i hur deras rön kan användas praktiskt inom sjuk­vården.
– Ämnet immunonkologi som jag verkar inom har exploderat kommersiellt de senaste åren. Möjligheten att agera samverkansmässigt bara dök upp och det känns väldigt stimulerande för mig att se mina forskningsresultat komma till användning, säger hon.

Sara Mangsbo

Olika finansiering
Hon tycker att frågan om det går att kombinera en objektiv forskning med att ha ekonomiska intressen i verksamheten är intressant. Hon har kommit fram till att det fungerar bra i det system vi har i dag, där finansiering från olika håll går till olika delar av forskningen, och olika typer av finansiering kan komma in i forskningen i olika skeden.
– Vi har strikta regler kring hur myndighetskapital kan användas inom universitet och dessa forskningsmedel kan inte gå rakt in i ett företag. Men den statligt finansierade grundforskningen bildar ju lager av insikter som på sikt kan leda till samhällsnytta i företag.

Risk för påverkan
Engagemanget att forska om immunonkologi finns både i industrin och akademin och det behövs både grundforskning och tillämpad forskning om det.
– Jag tänker mig att forskare med ideologiska eller politiska intressen har en liknande typ av passion för sin forskning som jag har som entreprenör. Det är väldigt roligt att vara med och bidra till ett samhälle som växer, skapa jobb och dra in skattepengar som finansierar vår välfärd. Självklart behöver vi sträva efter att vara objektiva. Det finns alltid en risk att drivkraften och passionen påverkar hur vi presenterar och använder våra resultat på bekostnad av objektiviteten. Jag tror att det ligger på individnivå hur väl man lyckas distansera sig och inte förlora sig själv, säger Sara Mangsbo.


Kategorier: Artiklar, Finansiering, Forskning