Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ny rapport: Ökad forskningstid men också mer administration

Akademianställdas forskningstid har ökat med två timmar per arbetsvecka sedan 2013. Tiden som läggs på administrativa arbetsuppgifter har också ökat, men enbart för kvinnor. Det visar en rapport från Vetenskapsrådet.

5 augusti, 2022
Linus Hellerstedt
Forskningstiden har ökat med två timmar per vecka sett över samtliga forskningsämnen, visar Vetenskapsrådets rapport över åren 2013 till 2019.

Sett över samtliga forskningsämnen lägger forskande och undervisande personal inom akademin numera två timmar mer på forskning varje vecka, visar en rapport från Vetenskapsrådet där statistik för åren 2013 till 2019 studerats.

Män får forska mer
Sammantaget lades ungefär 45 procent av arbetstiden på forskning 2019, jämfört med strax över 40 procent 2013. Ökningen gäller för både kvinnor och män, men män lägger som regel en något större andel av sin arbetstid på forskning, visar rapporten.

Andelen arbetstid som går åt till att söka finansiering är dock oförändrad sett över den undersökta tidsperioden. Män lägger en något större del av sin arbetstid än kvinnor – omkring fem procent respektive fyra procent – på att söka forskningsmedel.

Kvinnor står för hela ökningen
Vetenskapsrådet har också gått igenom hur mycket tid som undervisande och forskande personal på landets lärosäten lägger på administration, och även där syns en ökning. Sett över alla forskningsämnen gick nästan två procent mer av arbetstiden åt till administrativa arbetsuppgifter under 2019 jämfört med 2013, enligt rådet.

Hela den ökningen står kvinnor för. Männens administrativa tid har inte ökat alls under den undersökta tidsperioden, skriver Vetenskapsrådet.

Skillnad mellan lärosätena
Det finns betydande skillnader mellan lärosätena när det gäller hur mycket forskning som bedrivs. Kvinnor vid konstnärliga lärosäten lägger minst tid på forskning, under 15 procent av arbetstiden. Mest tid på forskning lägger män på nischade, fackinriktade universitet. Där är motsvarande andel runt 55 procent.

Vetenskapsrådet jämför också hur Sverige ligger till i förhållande till ett antal – som rådet beskriver – jämförbara länder i Europa när det gäller hur stor andel av arbetstiden som forskare lägger på forskning.

I nivå med övriga Europa
Norge och Storbritannien ligger precis som Sverige på en stabil nivå mellan 40 och 50 procents forskningstid. Österrike och Tyskland ligger lägre, strax under 40 procent.

Finland, Frankrike, Nederländerna, Belgien och Danmark har alla en högre andel forskningstid än vad Sverige har. Danmark har den tydligaste ökningen. Där låg andelen forskningstid på strax över 60 procent under 2017.

Grov jämförelse
Eftersom inrapporteringen av data kring andelen forskningstid skiljer sig åt länderna emellan ska jämförelsen dock anses som grov, påpekar Vetenskapsrådet i sin rapport.

Vetenskapsrådet har inte undersökt hur andelen arbetstid som läggs på utbildning förändrats under tidsperioden.

Linus Hellerstedt
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023