Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Hot och trakasserier kommer främst från studenter och kollegor

Den första nationella undersökningen om hot, trakasserier och våld mot forskare och universitetslärare visar att förövarna oftast finns inom lärosätena. Fyra av tio har hotats eller trakasserats någon gång under karriären, och kvinnor och utlandsfödda är mest utsatta.

4 juli, 2022
Kajsa Skarsgård
Fyra av tio universitetslärare och forskare har någon gång utsatts för hot och trakasserier, enligt en ny rapport. Förövaren är oftast en student eller någon annan inom lärosätet.

Förövaren har varit en student i 49 procent av fallen då en forskare eller lärare har upplevt sig utsatt för hot och trakasserier de senaste tolv månaderna. I 19 procent av fallen har förövaren varit en person vid den egna institutionen, och i 7 procent någon vid en annan institution.

Detta kan jämföras med 14 procent av förövarna som har bedömts vara verksamma utanför akademin.
– Det är intressant att en så stor andel är studenter eller andra på lärosätena eftersom rapporteringen av de här frågorna mest har handlat om externa hot. När man ska hantera detta som arbetsgivare måste man då hantera både förövare och den utsatta, jämfört med externa hot där det mer handlar om att skydda sin personal, säger David Brax som har gjort studien och är senior utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning.

David Brax
David Brax

Delrapporten Hot och hat mot forskare och lärare i svensk högskolesektor som nu publiceras bygger på en enkät som gick ut till SULF:s 17 459 yrkesverksamma medlemmar. Trots att hot och trakasserier har lyfts som ett allvarligt problem och hot mot den akademiska friheten de senaste åren var det bara 3 154 aktiva forskare och lärare som svarade på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på låga 17 procent.
– Det är jättetråkigt att behöva säga, men resultaten måste därför tolkas med stor försiktighet. Siffrorna ger en första uppskattning, men vi vet inte om de är representativa för hela populationen.

Fyra av tio har hotats
Bland de svarande uppger fyra av tio (39,8 procent) att de utsatts för hot och trakasserier i egenskap av forskare och lärare, någon gång under karriären. 6 procent har utsatts för våld, skadegörelse eller stöld.

Enligt enkäten är det vanligast att hot framkommer i ett mejl, i ett uttalande öga mot öga eller genom ett påhopp i sociala medier. Den senaste incidenten av hot eller trakasserier skedde oftast i en undervisnings- eller handledningssituation: i 37 procent av fallen online och i 19 procent av fallen i samma fysiska rum som förövaren. 14 procent av de utsatta har hotats eller trakasserats under pågående forskning och 12 procent i samband med publicering av forskningsresultat.

”Man kan som lärare hålla sig från att vara på sociala medier eller från att ge offentliga kommentarer, men man kan inte sluta undervisa.”

13 procent har hotats efter att ha förekommit eller omnämnts på sociala medier, och 11 procent i samband med ett debattinlägg.
– Det är uppenbart att vi måste titta vidare på undervisningssituationen och kollegialiteten. Man kan som lärare hålla sig från att vara på sociala medier eller från att ge offentliga kommentarer, men man kan inte sluta undervisa, säger David Brax.

Han poängterar också att studenter som är ett problem för läraren även kan vara det för andra studenter och är något som borde undersökas närmare.
– När det handlar om situationer mellan kollegor eller mellan lärare och studenter kan det också vara konflikter där båda sidor anser sig vara utsatta.

Rapportens innehåll diskuterades i Almedalen av en panel bestående av Hans Adolfsson, Umeå universitet, Sanna Wolk, SULF, Kerstin Tham, Malmö universitet och Fredrik Bondestam, Nationella sekretariatet för genusforskning. Panelen var enig om att samarbete i hela sektorn behövs. Hot får inte tystas ned. Foto: Ulrika Herstedt

Missnöje ett starkt motiv
De utsatta bedömer att förövarens motiv i de flesta fallen har varit att visa missnöje (60 procent) och att förödmjuka/förolämpa (43 procent), men det har också handlat om att påverka undervisningen (21 procent) eller deltagandet i samhällsdebatten (21 procent).

De flesta utsatta knyter inte förövaren till en särskild grupp, men 12 procent av förövarna bedöms vara högerextrema/rasistiska och 8 procent antifeministiska.

Nästan hälften av de utsatta uppger att hoten och trakasserierna har fått konsekvenser. På grund av sin utsatthet har de någon gång undvikit att engagera sig i en specifik fråga (26 procent), avhållit sig från att uttala sig i egenskap av forskare (20 procent), övervägt att byta eller lämna ett visst undervisningsområde (19 procent) och övervägt att lämna akademin (17 procent).
– Att konsekvenserna alls förekommer är allvarligt, att de förekommer i så stor utsträckning är extra allvarligt, säger David Brax.

Kvinnor mer utsatta än män
Forskare och lärare inom samhällsvetenskap och humaniora är mest utsatta för hot och trakasserier, 47 respektive 43 procent av de svarande. Tittar man på absoluta tal sticker de vetenskapsområdena ut ännu mer. Men även 40 procent av respondenterna inom lantbruk har blivit utsatta, 34 procent inom medicin, 32 procent inom teknik och 31 procent inom naturvetenskap.

Kvinnor är mer utsatta för hot och trakasserier än män: 45 procent jämfört med 32 procent. Vad gäller våld, skadegörelse och stöld är kvinnor och män utsatta i ungefär lika stor uträckning. I den kategorin sticker däremot utlandsfödda ut: 12 procent uppger att de har blivit utsatta för någon form av våld, jämfört med 4 procent av de svenskfödda.

Slutlig rapport i höst
I höst kommer en slutlig rapport utifrån enkätundersökningen att publiceras med ytterligare analyser.
– Sedan kommer vi att fortsätta att jobba med frågorna genom kvalitativa studier, metodutveckling och hur man ska handskas med problemen. Jag ser en stor möjlighet till utbyte av erfarenheter med arbetet som görs rörande politiker, författare, konstnärer och journalister. Det är också uppenbart att det finns specifika problem för högskolesektorn och i första hand behöver mer kunskap tas fram, säger David Brax.

Kajsa Skarsgård

FAKTA. Delrapport om hot och våld

Enkätundersökningen om hot, trakasserier och våld mot forskare och lärare i den svenska högskolan presenteras den 4 juli i delrapporten Hot och hat mot forskare och lärare i svensk högskolesektor. Under hösten kommer en slutrapport att publiceras med ytterligare analyser.

 

Undersökningen har gjorts i samarbete mellan Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet, SULF och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.

 

Delrapporten diskuteras under två seminarier i Almedalen den 4 juli:

 

Många universitetslärare och forskare utsatta för hot och trakasserier

 

Hot och hat mot forskare – hur vanligt är det?

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023