Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Remissinstanserna har olika uppfattning om Struten

Lärosätena har vitt skilda uppfattningar om förslagen i den statliga utredningen Struten, visar en genomgång av remissvaren som Statsvetenskaplig tidskrift gjort.

9 juni, 2022
MarieLouise Samuelsson

Struten är den översyn av universitetens och högskolornas styrning och finansiering som presenterades 2019. Efter att betänkandet presenterades bjöd regeringen in 129 remissinstanser, bland annat lärosäten, forskningsinstitut, myndigheter, stiftelser, fackförbund samt olika representanter från näringslivet. Av dessa valde 103 att svara.

Förslagen analyseras
I en av uppsatserna i senaste numret av Statsvetenskaplig tidskrift analyseras 62 av remissinstansernas svar av Mikael Börjesson, Moa Lindqvist och Rebecka Göransdotter vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.

Utgångspunkten för deras analys är att undersöka hur svaren och bedömningarna skiljer sig åt. Man konstaterar då att det dels finns en stor spännvidd i benägenheten att ta ställning, dels stora skillnader i huruvida remissinstanserna tillstyrker eller avstyrker förslagen.

Olika svarsfrekvens
Högst svarsfrekvens har Lunds universitet, Uppsala universitet, Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet och Örebro universitet. Dessa har besvarat mellan 40 och 44 av betänkandets 48 förslag. Högskolan Väst, Kungliga Konsthögskolan, Stockholms konstnärliga högskola och Högskolan i Jönköping, har samtidigt kommenterat färre än 20 förslag i sina remissvar.

Uppsatsförfattarna konstaterar att stora, breda och tekniskt inriktade lärosäten är remissinstanser som svarar i större utsträckning, medan små, ämnesmässigt smala högskolor inom framför allt konstnärliga områden är minst benägna att svara.

Positiva i olika grad
Det finns också betydande skillnader i hur positivt de olika lärosätena ställer sig till förslagen. Mest positiva är Lunds universitet, Mittuniversitetet, Luleå tekniska universitet, Göteborgs universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Örebro universitet. Till de positiva hör också akademiker- och student­organisationer samt Vinnova. SULF och Sveriges förenade studentkårer, SFS, är också ”synnerligen positiva” remissinstanser, skriver man.

De mest negativa remiss­instanserna är näringslivet, som Volvo Cars, Svenskt Näringsliv och Almega, vissa större lärosäten som Uppsala universitet, Karolinska institutet och Stockholms universitet samt Vetenskapsrådet och Sveriges unga akademi.

Till de negativa hör också forskningsfinansiärer som Vetenskapsrådet, Forte, Statens energimyndighet samt Kungliga Vetenskapsakademien.

Anmärkningsvärt olika
Vidare konstaterar författarna i sin genomgång att det är anmärkningsvärt att lärosäten med ”likartade positioner” inom högskolesektorn, svarar så pass olika.

Exempelvis är Lunds universitet betydligt mer positivt inställt till många förslag än vad Uppsala universitet är. Göteborgs universitet är också mer positivt än Stockholms universitet och Chalmers ”mer indifferent” än Kungliga Tekniska högskolan.

Till sist konstateras att betänkandet har ”engagerat på bred front” samt att mycket står på spel.

MarieLouise Samuelsson

FAKTA. Vad är Styr- och resurs­utredningen?

Styr- och resursutredningen, Strut, tillsattes 2017 och leddes av Pam Fredman, professor i neurokemi och fram till 2017 rektor vid Göteborgs universitet. Betänkandet, En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6), presenterades i februari 2019.

Bland förslagen finns ett om sammanslagning av de nu skilda anslagen för forskning och utbildning, ett slopande av prestationsbaserade kriterier för finansiering och ett införande av fyraåriga överenskommelser mellan statsmakterna och lärosätena.

I övrigt föreslås en rekollegialisering genom lagstiftning om krav på kollegiala organ samt en omfördelning av forskningsresurser. Från externa finansiärer till förmån för direkta anslag till lärosätena.

I senaste numret av Statsvetenskaplig tidskrift, som är nummer 1/2022, är temat svenska lärosäten. Den uppsats som refereras i artikeln är en av totalt sju.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023