Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Säpo: Ökad hotbild mot Sveriges lärosäten

Främmande makters underrättelseverksamhet gentemot svenska lärosäten har ökat de senaste åren. Ryssland, Kina och Iran utgör de största hoten, skriver Säpo i sin årsbok för 2021.

12 maj, 2022
Linus Hellerstedt
Andra länders underrättelseverksamhet som bedrivs gentemot svenska högskolor och universitet har ökat. Därför bör arbetet kring säkerhetsskydd tas på större allvar, bedömer Säpo.

Det händer att den kinesiska underrättelsetjänsten använder sig av kinesiska medborgare som är verksamma vid svenska lärosäten för att inhämta uppgifter. Oftast uppgifter kring teknisk kunskap som Kina kan ha användning för militärt, skriver Säkerhetspolisen, Säpo, i sin så kallade årsbok för 2021.

Ryssland nämns som hot
Även Ryssland nämns som en nation som spionerar på Sverige på olika sätt. Ryssland ägnar sig exempelvis åt spionage gentemot forsknings- och utvecklingsområdet, industrin och så kallat cyberspionage.
”Ryssland bedriver också underrättelseverksamhet mot personer i Sverige med rysk bakgrund som antingen kan ha tillgång till intressant information eller som av ryska myndigheter klassas som hot mot den egna regimen”, betonar Säpo.

Efter krigsutbrottet i Ukraina har läget dessutom försämrats, säger Nellie Grenius, säkerhetschef vid Stockholms universitet och sammankallande för lärosätenas säkerhetsskyddsnätverk som bedrivs inom ramen för Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.
– Säkerhetspolisen har i sina uttalanden klargjort att de ser att det finns länder som agerar allt mer aggressivt och försöker skaffa sig fördelar för att stärka sin ställning, vilket påverkar Sveriges säkerhet. Jag anser att vi behöver hörsamma ansvariga myndigheters bedömning när de gör analysen att det försämrade läget kommer att påverka Sveriges säkerhet i flera år framåt, säger hon till Universitetsläraren.

Nellie Grenius.

Global maktkamp
Inom lärosätenas nätverk för säkerhetsskydd finns bland annat en arbetsgrupp som ska vara till stöd för lärosäten att komma igång med säkerhetsskyddsarbetet. Man jobbar för att införa ett exportkontrollprogram för att identifiera och säkra så att produkter med dubbla användningsområden inte kommer i orätta händer, beskriver Nellie Grenius.

Att Sverige är ett attraktivt land för exempelvis Kina och Ryssland att spionera på beror – enligt Säpo – till exempel på att landet ligger långt fram inom spetsteknologi och forskning. Sverige befinner sig i mitten av en global maktkamp, menar man.
”Det blir allt vanligare att Sverige används som spelplan för främmande makt i syfte att kunna angripa andra länder och andra länders intressen. Det gäller både användandet av tekniska plattformar, och genom att främmande makt använder sig av individer som befinner sig i Sverige”, skriver Säpo.

Nationer som vill rusta massförstörelsevapen dras också till Sverige, då militär och civil industri håller en hög teknologisk nivå. Det har också blivit mer vanligt att länder med icke demokratiskt styre helt enkelt flyttar hit konflikter, enligt Säpos bedömning.

Öppet forskningsklimat lockar
Dessutom lockar Sveriges öppna forskningsklimat, och underrättelseverksamhet som bedrivs gentemot svenska högskolor och universitet har ökat. Därför bör arbetet kring säkerhetsskydd tas på större allvar, bedömer man.

Nellie Grenius delar Säpos bedömning.
– Jag skulle dock inte säga att lärosätena är särskilt sårbara eller särskilt riskerar att bli utsatta utan att den risken finns i alla verksamheter i Sverige som bedriver någon typ av säkerhetskänslig verksamhet, säger hon.

Mer aktuellt på senare år
Per Nordén är säkerhetschef vid Lunds universitet. Han beskriver också att eventuella säkerhetshot från andra länder har blivit mer aktuellt de senaste åren. Samtidigt har intresset för säkerhetsfrågor ökat, både från medialt håll och från allmänhetens.
– Man kan väl säga att det har varit en oerhörd utveckling på senare år, men generellt så har också intresset och resurstillförseln kring den här typen av säkerhetsfrågor också ökat.

Även han menar att krigsutbrottet i Ukraina har förändrat läget ytterligare.
– Precis som jag vet att flera av mina kollegor på andra lärosäten har gjort så har vi sett om vårt hus ännu mer för att kunna vara beredda och motståndskraftiga, så visst har det påverkat. Men jag kan inte säga att vi har haft incidenter som har kunnat härledas till det som händer i Ukraina i nuläget.

Vad har ni gjort?
– Det kan ju vara känsligt att prata om, men man kan väl säga att vi på olika sätt har uppmanat våra verksamheter att se om sina hus och börja fundera på än mer vad de har för skyddsvärda aktiviteter.

Han beskriver ett samarbete både med Säpo och övriga lärosäten kring säkerhetsfrågor, ett samarbete som har intensifierats den senaste tiden.
– Vi har taggat upp vår verksamhet kring detta och vi har ett väldigt bra samarbete. Allt kan alltid bli bättre och det kan vara svårt att freda sig om någon verkligen vill komma åt material eller uppgifter. Men vi är bra med på banan, säger Per Nordén.

Linus Hellerstedt
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv