Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Vänsterpartiet vill förändra hur högskolan finansieras

Mer pengar till grundutbildningen genom höjd studentpeng, borttagen prestationsdel och ändrad fördelning av prislapparna. Så vill Vänsterpartiet förändra högskolesektorn.

9 maj, 2022
Per-Olof Eliasson

Det viktigaste för Vänsterpartiet är att ändra finansieringen av högskolan och forskningen.
­– Vi vill öka pengen per student så att det blir mer pengar till grundutbildningen, och i det förändra fördelningen mellan de olika prislapparna. Vi vill också plocka bort prestationsdelen. Vi tror att det i förlängningen gynnar forskningen. Kan lärosätena ha fler lärare blir det lättare att kombinera undervisning och forskning, säger Ilona Szatmári Waldau, Vänsterpartiets talesperson i högskole- och forskningsfrågor.

Vill slå ihop finansiering
Vänsterpartiet har som mål att forskningsanslaget ska nå upp till en procent av BNP. Man vill också gå vidare och utreda förslaget i Styr- och resursutredningen (Struten) om att slå ihop finansieringen av undervisning och forskning.

Partiet föreslår också att doktorander bör få fast anställning efter två år.
– Men vi anser att man behöver se över hela anställningsformerna vid våra högskolor. Det finns väldigt många problem med de otrygga anställningsförhållanden som finns, inte minst det att vi tappar forskare.

Långsiktiga urvalskritierier
Det är viktigt med lärosäten i hela landet, anser Vänsterpartiet. Detta eftersom det finns potentiella studenter som av olika skäl inte är så lättrörliga.
– Ska man ha en högkvalitativ utbildning i hela landet måste också regionala högskolor ha forskning för att kunna locka bra lärare. Men det får inte vara en motsättning mellan att ha lärosäten i hela landet och ha spetsuniversitet med riktigt högkvalitativ forskning. Också av det skälet behöver man se över hela finansieringen, säger Ilona Szatmári Waldau.

I fråga om breddad rekrytering anser Vänsterpartiet att undervisningen i grund- och gymnasieskolan ska uppmuntra ungdomar att söka sig till högskolan, och också att inte göra könsbundna val.

Partiet menar att fler lärosäten behöver se över hur man lockar andra studenter än de med höga betyg till sina utbildningar genom att använda lokalt beslutade urvalsgrunder. Men lokala urvalskriterier måste vara långsiktiga och utformade så att de inte gynnar andra grupper än de avsedda.

Vill återinföra avgiftsfrihet
Partiet vill att högskoleutbildning ska vara avgiftsfri för alla studenter oavsett var de kommer ifrån. Vänsterpartiet vill också återinföra principen om avgiftsfrihet även för studerande från länder utanför EES som söker sig till våra högskolor och universitet.

Tidigare föreslog partiet att avgifterna skulle avskaffas rakt av. Men eftersom systemet nu funnits ganska länge så förespråkar man en översyn av vilka förändringar det är lämpligt att föreslå. Dessutom anser man att dolda kostnader, som för kurslitteratur, exkursioner och för att kunna genomföra praktik, bör tas bort. Här måste staten ge ett tillskott till lärosätena så att de kan stå för de kostnaderna, säger Ilona Szatmári Waldau.

Viss styrning behövs
När det gäller hur instrumentell forskningen ska vara anser Vänsterpartiet att det är en avvägning. Forskningen måste vara fri och det måste vara upp till forskarna vad man forskar på. Samtidigt måste det finnas ett visst mått av styrning. Det vill säga att en del av forskningsresurserna avsätts för frågor som det är viktigt att få svar på, som hur man ska lösa klimat- och miljöproblematiken.
– Men även om vi politiker väljer ämne styr vi ju inte innehållet i den forskningen, säger Ilona Szatmári Waldau.

Vänsterpartiet anser att dimensioneringen av högre utbildning ska styras av en kombination av studenternas efterfrågan och marknadens behov. Det behövs ett tillräckligt utbud av de utbildningar som det finns ett samhällsbehov av. Men Vänsterpartiet ser också högskolan som viktig för demokratiutveckling och att man inte bara ska läsa på högskolan för att få ett visst yrke utan också för att utvecklas som människa och utveckla samhället.

Felaktig migrationslag
Hela migrationslagen är felaktig menar Vänsterpartiet. Samma migrationslag som gör att doktorander har svårt att få uppehållstillstånd efter studier försvårar även för andra som vill stanna i landet. Så Vänsterpartiet vill se en helt annan migrationslag, i stället för att göra separata lösningar för vissa grupper, som till exempel doktorander.

Ilona Szatmári Waldau påpekar också att vissa lärosäten kan, beroende på vilka forskningsmedel de har, ge längre förordnanden som ger nydisputerade möjlighet till permanent uppehållstillstånd.

Per-Olof Eliasson

FAKTA. Vänsterpartiets inställning till högskolan

Ilona Szatmári Waldau är Vänsterpartiets talesperson i högskole- och forskningsfrågor, sitter i riksdagen sedan 2018 och är ledamot i EU-nämnden och suppleant i utbildningsutskottet. Hon var tidigare kommunalråd i Uppsala.

 

Vänsterpartiet anser att lärarundantaget för forskningsresultat bör utredas. Partiet ser lärarundantaget som ett potentiellt hinder för nyttiggörandet av forskning genom att ansvaret för nyttiggörandet av innovationer till stor del läggs på enskilda forskare. Därför menar partiet att lärarundantagets utformning och roll i ett modernt samhälle bör utredas.

 

Däremot vill Ilona Szatmári Waldau inte ge sig in i diskussionen om det sedvanerättsliga lärarundantaget för undervisningsmaterial.

 

Partiet vill att forskningsresurser inom högskolan i högre grad förläggs i lärartjänsterna i stället för till så kallade excellenta eller starka forskningsmiljöer ”som vunnit anslag baserade på antalet presterade artiklar”.

 

Vänsterpartiet har också ett mål att av samtliga statligt finansierade forskningsanslag ska inte mer än hälften gå till män. Partiet vill även att det införs en jämställdhetsbonus i lärosätenas basanslag för att främja en jämnare könsfördelning inom forskningen och akademin.

 

Partiet vill att stipendiefinansiering av doktorander avskaffas.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023