Mätingenjören Alar Tomingas går långsamt genom entréhallen i MIT-huset på Umeå universitet. Med den vita tekniska utrustningen han bär på magen som en stor felvänd ryggsäck liknar han en robot som ljudlöst glider runt på den rutiga heltäckningsmattan och skannar av omgivningen – bokstavligt talat. Tillsammans med några kollegor från företaget Terratec har han nämligen uppdraget att laserskanna alla lokaler på campus, totalt 245 000 kvadratmeter.
Det är fastighetsbolaget Akademiska Hus som står bakom skanningen och det främsta syftet är att få bättre överblick på hur lokalerna används.
– Vårt mål är att hjälpa universitet och högskolor att nyttja lokalerna mer hållbart så att man i slutändan slipper bygga nytt, säger Peter Karlsson, innovationsledare på Akademiska Hus.
Bolaget insåg för flera år sedan att lärmiljöer är på väg att digitaliseras och därför började man fundera på hur man skulle möta de nya kraven. 2019 genomfördes ett pilotprojekt där Örebro universitets campus 3D-skannades och det har nu banat väg för arbetet att göra detsamma med flera lärosäten där Akademiska Hus är hyresvärd. Först ut i början av 2022 var Högskolan i Gävle och nu har skanningsturnén alltså nått Umeå.
Som Googles karttjänst
3D-skanning av lokaler är inget nytt i sig men tekniken har gått framåt. Den skanner som Alar Tomingas bär på kommer åt överallt och skickar ut miljardtals laserstrålar som studsar i 360 grader mot väggar, möbler och andra ytor. Därigenom skapas en digital modell av lokalerna ned till en centimeters exakthet. Högst upp på skannern sitter en kamera som även den tar foton i 360 grader. Slutresultatet kan liknas vid gatuvyn i Googles karttjänst, med möjlighet att navigera runt på campus på en mobil, surfplatta eller dator.
För att tekniken ska bli användbar på det sätt som Akademiska Hus och Umeå universitet vill uppnå monteras även 900 nya sensorer på campus, utöver ungefär lika många som finns sedan tidigare. Peter Karlsson pekar på en vit, fyrkantig dosa, cirka tio gånger tio centimeter, som sitter på väggen. Enda tecknet på att det är en teknisk apparat är en liten grön lampa som då och då blinkar till. Sensorn registrerar om det för tillfället finns någon i rummet och en annan sorts sensor räknar hur många personer det rör sig om. Med hjälp av informationen vill Akademiska Hus och Umeå universitet bland annat mäta vilka lärosalar som är mest populära och vad det är som gör att andra bokas i mindre utsträckning.
Det handlar inte om att vi vill trycka in mer folk, men om ett rum är bokat vill vi att det ska användas.
– Det handlar inte om att vi vill trycka in mer folk, men om ett rum är bokat vill vi att det ska användas. Det händer ganska ofta att man bokar rum och inte dyker upp och det är synd tycker vi. Om det finns lokaler som man inte använder ska vi göra något bättre av dem. Det kanske är så enkelt som att det bara finns en enda whiteboard, och då är det lätt gjort att sätta upp en till, säger Peter Karlsson.
Har minskat lokalbeståndet
Richard Olsson, fastighetschef vid Umeå universitet, berättar att universitetet redan 2013 påbörjade arbetet med att minska andelen lärosalar som bokas men sedan inte används, så kallad no show.
– Vi kunde se att andelen no show låg på 16 procent men genom att mäta, visualisera och kommunicera detta så har andelen sjunkit till 10 procent. Därigenom har vi kunnat effektivisera vårt lokalbestånd ganska dramatiskt genom att lämna tillbaka 10 500 kvadratmeter till fastighetsägaren. Andra kan hyra lokalerna i stället och därigenom får vi en väldigt god miljöpåverkan när man inte behöver bygga nya hus, motsvarande ungefär 6 000 ton koldioxid under sju års tid.
Vi behöver inte bygga nya lärosalar om vi kan använda de vi har på ett bättre sätt.
Richard Olsson menar att skanningen ger honom verktyg för att enklare kunna göra den här typen av visualiseringar för personalen.
– Det enkla svaret på varför man inte utnyttjar en bokad sal är att man blir sjuk eller att det händer något annat, och det kommer fortsatt att vara så. Men medvetandegörandet om detta innebär också att man kan ta ett bra miljöansvar. Vi behöver inte bygga nya lärosalar om vi kan använda de vi har på ett bättre sätt.
Underlätta för lärare
Han hoppas att den nya tekniken ska underlätta för lärare att välja rätt sal.
– Vi har ungefär 700 utbildningsmiljöer. Är man osäker på hur en miljö ser ut så tar det tid att gå runt och titta på alla rent fysiskt. Nu kommer man ganska enkelt att kunna gå in i den digitala tvillingen från sitt arbetsrum, titta på olika miljöer och välja ut var man vill vara.
Richard Olsson ser också en möjlighet att utveckla nya tjänster för alla som vistas på campus.
– Det kan vara en så enkel sak som att hitta en miljö som passar för den upplevelse jag vill ha för dagen. Jag ska kunna se att ”här är det mycket folk” om jag vill ha puls och energi, eller att ”här finns en lugn miljö just nu där jag kan sätta mig och få fundera över tillvaron”.
Ser vilka rum som används
På sin dator visar Peter Karlsson resultatet av pilotprojektet vid Örebro universitet. En Sverigekarta dyker upp på skärmen, han zoomar in på Örebro och en 3D-ritning över campus syns. Han klickar på biblioteket och en skalenlig ritning av byggnaden med olika rumsnummer visas, modellen har byggts upp av den information som samlats in av skannern. Peter Karlsson väljer ”närvaro” i menyn och rummen på ritningen växlar färg från vitt till grönt respektive blått.
– Det gröna visar att det är folk i rummen och det blåa att det är tomt i de ytorna just nu. Informationen visas med max tio minuters fördröjning, förklarar han.
Peter Karlsson byter vy på datorn och det som tidigare såg ut som en ritning över Örebro universitetsbibliotek visar nu samma lokaler, fast som ett foto sett ovanifrån. Han väljer ”inomhusvy” och en bild inifrån biblioteket framträder. Med hjälp av pilar navigerar han runt bland bokhyllor och sittgrupper.
Lättare hitta grupprum
En förhoppning är att blivande studenter ska kunna ta en virtuell rundtur på universitetet innan de har börjat där för att se hur det ser ut. Studenter ska också få tillgång till en app för bokning av rum och för att lättare hitta på campus.
– Man hör ofta att studenter vill ha grupprum men inte hittar något. Eftersom vi har data från bokningssystemet och givare i rummen blir det möjligt att ta fram en app där studenterna kan se om det finns lediga grupprum, snabbt boka och gå dit direkt i stället för att behöva gå runt och leta. Det är ju inte så roligt att gå över halva campus och inte hitta något ledigt rum, säger Peter Karlsson.
Oro över integritet
”Mätpunkt – Får ej avlägsnas” står det på svartvita klistermärken här och där på golvet på campus i Umeå – en påminnelse om att det pågår ett skanningsarbete. Ungefär 10 000 kvadratmeter hinner mätoperatörerna avverka per dag, vilket innebär en månads arbete för att skanna hela campus. Trots information till personal och studenter förekommer både frågor och en del oro.
– Vi möter oro för att man som person ska synas på bild, att forskningslabb ska komma till allmänt beskådande och att insamlad data ska bli tillgänglig för alla, men så kommer det inte att vara. Det är bara data för allmänna lokaler som görs tillgängliga för lärare och studenter. Allt annat är bakom lås och bom, ingen kommer åt det utan tillåtelse, säger Richard Olsson.
All data vi samlar in är anonymiserad. Vi är inte intresserade av vem som är i en lokal, bara att det är någon där.
Peter Karlsson betonar att inga personer kommer att synas på bild och att kameran på skannern stängs av i kontorsrum och känsliga miljöer.
– All data vi samlar in är anonymiserad. Vi är inte intresserade av vem som är i en lokal, bara att det är någon där. Vi har gått igenom GDPR och integritetsfrågor så att ingen data kan spåras till någon individ.
Vill minska utsläpp
Umeå universitet har inte satt något konkret mål med arbetet men Akademiska Hus uppger att det finns möjlighet att öka nyttjandet av lokalerna med 20 till 30 procent.
– Lyckas vi nå tio procent mer nyttjande gör det att vi slipper bygga 400 000 kvadratmeter åt svenska lärosäten de kommande tio åren. Det skulle i sin tur leda till att vi undviker koldioxidutsläpp som är lika stora som vår energianvändning under tio år, säger Peter Karlsson.
Det är Akademiska Hus som står för alla kostnader i arbetet med digitala tvillingar. Hur mycket pengar bolaget investerar i arbetet vill man inte uppge men Peter Karlsson uppskattar det till ”några kronor per skannad kvadratmeter” och en tusenlapp per monterad sensor.
– I förhållande till de värden vi kan få loss tycker jag att det är små kostnader, även om det fortfarande är mycket pengar. Når vi 20 till 30 procent ökat nyttjande så lönar det sig på några månader. Tänk om vi lyckas så att vi slipper bygga nytt och lärosätena kan hyra mindre av oss – det vore fantastiskt, säger Peter Karlsson.
Vad gör du här?
Mikael Wiberg, professor i informatik vid Umeå universitet.
– Jag har forskat om digitalisering i 20 år, bland annat med inriktning mot arkitektur och interaktion.
Vad tycker du om att universitetet nu får en digital tvilling?
– Det är intressant att se hur olika tekniktrender vävs samman – i det här fallet interaktiva 3D-visualiseringar och uppkopplade sensorer i vår fysiska omvärld, IoT (Internet of Things). Forskningsmässigt har jag följt den här teknikutvecklingen under många år. Men, det måste till sådana här fullskaliga projekt för att vi forskare ska kunna samla empiri och förstå användarupplevelser (UX) och framväxande användningsmönster. Nu finns det här tillgängligt, och det blir spännande de kommande åren att se vad den faktiska användningen blir.
Hur kommer du och dina kollegor att få nytta av detta?
– Jag tror att man kan få spatial förståelse för campus på ett annat sätt, man kan få en överblick över ytor där man inte själv rör sig. För mig som it-forskare är det också ett intressant case att följa hur vårt fysiska campus får en digital tvilling med dynamisk information via IoT-sensorer.
Ser du några risker med utvecklingen?
– Nej, inte som den digitala tvillingen är skapad här. Enbart behöriga har access till insamlad data och det går inte att identifiera individer, varken via 3D-skanningen eller IoT-sensorerna. Sensorerna som sitter här har till exempel inte kameror och de märks knappt, vilket jag tror är en annan viktig del i digitaliseringen av våra fysiska miljöer.
