Vi människor ser gärna oss själva som rationella beslutsfattare som noga väger argument och information.
– Men en hel del studier visar att folk ofta fattar snabba och inte särskilt välgrundade beslut, för att i efterhand rationalisera varför de gjorde på just det sättet, säger Sandra Buratti, docent i psykologi vid Göteborgs universitet.
Komplexa beslut
Många val gör vi mer eller mindre per automatik, fortsätter hon. Det kan handla om hur vi tar oss till jobbet eller om vi ska ta hissen eller trapporna. Sedan finns det mer komplexa beslut som kräver tankekraft, som att köpa ett hus eller rekrytera personal. Det finns en utbredd idé om att det då är viktigt att ta in mycket information och överväga för- och nackdelar.
– Det är givetvis bra. Men om vi har väldigt många valmöjligheter riskerar vi att drunkna i alternativen, det blir för komplext för oss. Människor har begränsad kapacitet att processa information. Då kan vi fatta felaktiga beslut.
Personer som har många alternativ tenderar också att känna sig mer missnöjda med sina beslut än de som har få valmöjligheter.
– Förutom risken att välja fel, så kan man också tänka sig att ju fler möjligheter du har, desto mer ansvar känner du för att du måste hitta det optimala valet. Om det sedan inte blir så bra är det lätt att känna besvikelse.
Olika beslutsstilar
Sandra Buratti berättar att de två vanligaste beslutsstilarna brukar kallas maximizers och satisficers. Maximizers gillar att samla mycket information och jämföra många alternativ för att fatta det absolut bästa beslutet. De kan söka bland hundratals recensioner för att till exempel hitta den optimala gräsklipparen.
Satisficers sätter i stället upp vissa kriterier för att bli nöjda: ”När jag har hittat en gräsklippare med eldriven motor och som är skön att hålla i, då köper jag den.”
– Man kan lätt tro att maximizers får ut mest i livet, men de tenderar att inte må så bra. De lägger bland annat extrema mängder tid på att uppnå det optimala beslutet.
Det är också vanligt att använda mentala genvägar, så kallade heuristiker.
Kan leda till fel beslut
Tillgänglighetsheuristiken handlar exempelvis om att vi utgår från den information som är mest tillgänglig för oss. Ofta leder den oss rätt, enligt Sandra Buratti, men tillgänglighetsheuristiken kan också göra att vi fattar felaktiga beslut.
– Efter World Trade Center-attacken blev många amerikaner till exempel rädda för att flyga och satte sig i stället i bilen. Men risken att dö i en bil är betydligt större än att ett flygplan kraschar.
Förr ansågs känslor förstöra vårt rationella tänkande, berättar Sandra Buratti. Men i dag ses de som en viktig del i beslutsfattandeprocessen. Vi behöver till exempel kunna känna vad vi vill eller när en situation blir riskfylld. Däremot är det inte en god idé att vara i stark affekt när viktiga beslut ska fattas.
– Människor funderar också gärna över hur de kommer att må längre fram av ett beslut, men vi är kassa på att göra den typen av emotionella bedömningar. Vi överskattar hur glada vi blir av positiva saker, som att vinna på lotto, och hur ledsna vi blir av svåra beslut, som valet att skilja sig.
