Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Tänk i nya banor – så botar du din perfektionism

Jakten på den perfekta prestationen kan gå ut över din hälsa, dina relationer – och kvaliteten på själva arbetet. Alexander Rozental har skrivit en självhjälpsbok för perfektionister.

17 december, 2021
Jennie Aquilonius
Illustration Ebba Berggren

Blir den där artikeln ännu bättre om du bara filar liiite till? Hur många kvällar jobbade du egentligen över för att förbereda presentationen i förra veckan? Klagar partnern på att du aldrig är hemma och kollegorna över att du alltid ska ha det på ditt sätt? Då kan du lida av perfektionism. Strävan efter fulländning behöver inte vara ett problem i sig, men den kan leda till negativa konsekvenser.

Alexander Rozental

– Problemet uppstår om du baserar en alltför stor del av ditt egenvärde på att du måste prestera, och att den strävan sker på bekostnad av något. Det kan till exempel vara på bekostnad av din psykiska hälsa, att du oroar dig för om du kommer att nå till dina mål och hur andra ser på dig om du misslyckas, säger Alexander Rozental, psykolog och universitetslektor vid Uppsala universitet.

Han forskar om behandling av perfektionism och kom tidigare i år med boken Bättre än perfekt – en självhjälpsbok för perfektionister (Natur & Kultur). Perfektionism är inte en diagnos, men som psykolog möter Alexander Rozental människor som söker stöd för att de känner sig stressade, oroliga och nedstämda eftersom de inte klarar att leva upp till sina egna mål – som ofta är så högt ställda att de inte går att nå.

Kan gå ut över resultat och relationer
Perfektionism kan också, paradoxalt nog, göra att du presterar sämre. Till exempel om du lägger ner för mycket tid på saker som är onödiga, som att sitta många, långa kvällar med förberedelser inför en föreläsning.

Beteendet kan gå ut över ens relationer, både hemma och på jobbet. Andra kan till exempel uppleva en som svår att ha att göra med, eftersom man vill ha saker på sitt sätt eller kräver att andra också ska leva upp till kraven.
– Det luriga med perfektionism är att beteendet till stor del handlar om att man vill leva upp till andras förväntningar, få tillhöra en grupp och känna sig accepterad. Men det kan få motsatt effekt, att man stöter bort människor eller satsar allt på att prestera och går miste om trevliga saker, som vänner och familj.

Strävan efter att alltid göra bra ifrån sig kan också leda till att man struntar i återhämtning. Det kan påverka både ens fysiska och psykiska hälsa.

Bli mer flexibel
Om perfektionismen styr ditt liv i hög grad kan det vara läge för en förändring. Men du måste inte nödvändigtvis sänka ribban. Satsa i stället på att bli mer flexibel. Perfektionisten kännetecknas av rigiditet och inflexibilitet. Man vill göra saker på exakt samma sätt – annars är det inte bra nog.
– Det är som att bara ha en hammare när du ska lösa olika uppgifter. Men ibland behöver du en borr eller en såg. Har du mycket tid kan det vara okej att ägna stor uppmärksamhet åt en uppgift, men ibland har du inte den tiden och behöver kunna göra på ett annat sätt.

Testa att göra annorlunda och se vad som händer då. Om du till exempel brukar kontrollera en text tio gånger innan du skickar in den kan du prova att titta igenom den en eller två gånger.
– I början kan det kännas fel och konstigt att inte göra som man brukar. Utmaningen är att stanna kvar i de obehagliga känslorna utan att försöka bli av med dem, då brukar de klinga av efter ett tag, säger Alexander Rozental.

Börja ändra något litet
Det kan vara tufft att utmana beteenden. Därför är det viktigt att ta små steg. Börja med något litet, som känns hanterbart. Öka sedan svårighetsgraden successivt.
– Ofta blir det en ögonöppnare; det kanske inte gjorde så mycket att jag bara kollade två gånger, ingen sade att något var fel. Jag har alltså lagt tid och ansträngning på något som är onödigt, tid som jag kan ägna åt något annat.

Vad händer om någon ändå reagerar?
– I de flesta fall händer inte det. När perfektionister gör något halvdant är det fortfarande långt över nivån för vad andra skulle göra. Men om du befinner dig i en miljö som är konkurrensutsatt och det är viktigt att alltid vara duktig och påläst, då behöver du ställa dig frågan vad priset för det är. Du behöver hitta strategier för att hantera miljön eller byta miljö.

Försök också att utmana dina föreställningar. Det kan till exempel vara idén att den som inte kan svara på alla frågor inte är en bra forskare eller lärare. Gör en liten verklighetskontroll vid kaffeautomaten. Kasta ut frågan till kollegorna, hur ser ni på en person som inte kan svara på frågor under en presentation? Har det hänt er att ni inte kan svara på frågor?
– Det leder ofta till att man får korrigerande information, att det kanske inte är så farligt som man föreställer sig.

Hård konkurrens i akademin
Alexander Rozental menar att akademin utgör en näringsrik grogrund för perfektionism. Det är en miljö med hård konkurrens och höga krav där den som vill avancera måste vara ambitiös, duktig och prestera. Något som bland annat kan märkas hos doktorander.
– De vill gärna göra så bra ifrån sig som möjligt i alla sina uppgifter. Det kan leda till att de har svårt att komma till skott eller svårt att leverera eftersom de hela tiden måste korrigera saker.

Samtidigt är akademin en lärmiljö, menar Alexander Rozental. Det ska finnas utrymme att begå misstag och lära sig av dem. Att inte kunna svara på en fråga, få kritik från en annan forskare eller få återkoppling på en artikel från granskare är alla tillfällen att utvecklas.
– Skillnaden mellan en perfektionist och en icke-perfektionist är att den första ser den typen av återkoppling som en katastrof, medan den andra tänker att det här kan jag använda för att bli bättre.

Hitta fler värden i livet
Det är också viktigt att hitta balans i livet. Den som har inställningen att ens värde som människa baseras på hur man presterar på jobbet kommer att få problem.
– Försök hitta fler livsområden att basera ditt egenvärde på. Som att du är förälder, har andra intressen, är en god vän och så vidare.

Jennie Aquilonius

FAKTA. 4 steg till självhjälp vid perfektionism

  1. Experimentera med dina beteenden. Testa till exempel att komma av dig under en föreläsning. Vad händer då?
  2. Undersök saker som du är rädd för. Fråga dina kollegor vad de tycker om olika situationer.
  3. Träna din uppmärksamhetsmuskel att se det positiva. För logg över saker som gått bra.
  4. Utmana självkritiken. Vi säger ofta saker till oss själva som vi aldrig skulle säga till någon annan. Öva på att prata med dig själv som du talar med din bästa vän.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023