Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Hybrid är framtiden i Trollhättan och Västervik

Högskolan Väst har lång erfarenhet av undervisning på distans och till olika lärcentra. Men pandemin har gett digitaliseringen en ny skjuts och ett pilotprojekt med undervisning på två campus samtidigt pågår.

15 december, 2021
Per-Olof Eliasson

Erik Malmsköld, IKT-pedagog och projektledare för Högskolan Västs hybridsalar, möter i högskolans reception och visar in till en av de sex nya salarna. Vi kan se hur det sitter studenter uppkopplade i de andra salarna i det här hybridklustret.

Utanför en för tillfället tom hybridsal möter vi Maria Erlandsson, ansvarig för programmet för socialpsykiatrisk vård. Programmet ges som ett av Högskolans Västs pilotprojekt på två campus samtidigt: i Trollhättan och i Västervik.

Skärmar på alla väggar
Inne i salen visar Erik Malmsköld utrustningen. Salen har skärmar på alla fyra väggar, kamera mot läraren och kamera mot klassen och i taket två mikrofoner och sex högtalare. På skärmen framme vid läraren syns presentationen, eller vad läraren vill visa. På skärmen bak i salen ser läraren studenterna som är på distans och på sidoskärmarna ser också studenterna i salen de andra studenterna. Meningen är att de som sitter på distans ska få samma upplevelse som de som är i salen.

Maria Erlandsson

– Det är nytt och väldigt spännande att utveckla det här tillsammans med studenterna. Jag tyckte inte att det var svårt att börja undervisa i hybridsalen, men om jag inte suttit på Zoom i ett och ett halvt år hade det nog inte funkat så bra, säger Maria Erlandsson.

Hon understryker att det är ett stort framsteg att undervisa i hybridsalen.
– Det är inte så platt som Zoom, studenterna blir involverade på ett annat sätt. Och det känns som studenterna orkar mer och inte blir lika Zoomtrötta.

”Klargör de pedagogiska spelreglerna”
Hon menar att man måste vara medveten om förutsättningarna, exempelvis att titta i kameran.
– Och det gäller att klargöra de pedagogiska spelreglerna. Uppmärksamma studenterna på att de i salen räcker upp handen, men de på distans får avbryta mig.

Maria Erlandsson föredrar att inte ha chatten i gång under lektionen.
– Kommunikation är viktigt för den här kursen och frågor i chatten hamnar lätt ur fas med undervisningen. Om man däremot har en ren föreläsning kan man samla ihop chattfrågor och svara på dem sist.

Många av de saker som nu är ganska självklara skulle antagligen inte varit möjliga utan pandemin.
– Nu kan vi exempelvis ha en kursuppstart klockan nio en måndag helt via Zoom. Det blir ett komplement till att träffas, säger Maria Erlandsson.

Lars Johansson

Ökat tryck på hybridsalar
Lars Johansson, chef för avdelningen för pedagogisk utveckling och studiestöd, kommer in från ett annat möte. Han berättar att utvecklingen av hybridsalar började långt innan pandemin.
– Men trycket har ökat av pandemin, det har blivit mer skjuts, säger han.

Högskolan Väst har en lång tradition av att undervisa på distans till olika lärcentra med den gamla tekniken telebild. Redan 1996 började man med distansutbildningar till lärcentra i Dalslands kommuner.
– Det har varit en lång resa och mycket att komma till rätta med, som tekniska problem och tekniskt utanförskap då vi tappade bort dem på distans, säger Lars Johansson.

Under pandemin har man använt den nya tekniken för möten, disputation och konferenser.
– Skarpt läge blev det först i höst så nu provar vi oss fram, säger Lars Johansson.

Att Maria Erlandssons kurs är en campusutbildning som går på två campus är ingen tillfällighet.
– Det händer något när man träffas och det finns en risk om man väljer bort det fysiska mötet. Ett levande campus är fantastiskt, i det här fallet med tillägg av tekniska möjligheter, säger Lars Johansson.

När fler studenter
Men hybridsalarna ger också andra möjligheter. Tekniken medger att studenter ska kunna koppla upp sig hemifrån, om de till exempel är sjuka, och lärcentra som är utrustade med den gamla telebildtekniken kan ansluta sig.

I förlängningen finns fler möjligheter.
– De här salarna är ett steg i att höja effektiviteten i utbildningen och att nå fler. Folk som annars inte skulle utbilda sig. Det kan vara ett sätt att delta i campuslärandet för någon som har långt att pendla och kan följa hälften av undervisningen hemifrån. Genom det här kan vi ge 38-åringen i Dals Rostock med små barn möjlighet att vidareutbilda sig, säger Lars Johansson.

Kollar att allt fungerar
Maria Erlandsson berättar att hon har stort stöd av IKT-pedogogerna.
– En person är med och riggar innan lektionen ska börja och ser till att allt fungerar, så att jag kan känna mig lugn. Jag kan också bolla pedagogiska idéer och kolla om det funkar att göra som jag tänkt, säger hon.

Erik Malmsköld

I stället för att komma rusande när det blivit problem förebygger man dem.
– Igångsättningsstödet är också ett lärtillfälle för läraren, säger Erik Malmsköld.

Lars Johansson betonar att det är viktigt att följa upp de mjuka sidorna av undervisningen.
– Vi är inte i första hand it-tekniker utan pedagogiken kommer främst. Vi brinner för det här, det är så roligt att utveckla undervisningen in i framtiden.

Han påpekar att man har stöd för utvecklingsarbetet från rektor och nedåt.
– Vi flyttar gränserna framåt. Vi tar inte bort några typer av undervisning, vi lägger bara till ytterligare sätt. Den pedagogiska paletten blir större och utgår från nya förutsättningar. Jag tror inte världen ser likadan ut nu sedan pandemin hänt. Det kliv vi gjort i digital kompetens kan inte göras ogjort, säger Lars Johansson.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023