Initiativet till genomlysningen kommer från Rådet för forskningens infrastruktur, RFI, och syftet är att titta närmare på vad de internationella engagemangen betyder för Sverige och svensk forskning. Det handlar om sådant som svensk användning, utbyte av teknik och kunskap samt jämställdheten vid dessa anläggningar.
Studien, National benefits from Swedish membership in international research infrastructures 2016–2019, som presenterades i somras bygger på enkäter till 30 infrastrukturanläggningar.
Ska föreslå åtgärder
Utöver enkäten har svenska intressenter, bland dem lärosäten, myndigheter med forskningsuppdrag, Vetenskapsrådets ämnesråd och rådgivande grupper, fått ge sin syn på medlemskapens betydelse. Utifrån detta ska RFI föreslå någon av fyra följande åtgärder för varje infrastruktur i utredningen:
- Eventuellt se över nivån på bidraget eller engagemanget.
- Utvärdera den svenska användningen och eventuellt se över medlemskapet.
- Överväga att lämna organisationen.
- Inte vidta någon åtgärd alls.
För 18 av de 30 anläggningarna föreslås att inte några åtgärder alls vidtas, för åtta av anläggningarna ska den svenska användningen utvärderas och medlemskapet eventuellt ses över och för fyra anläggningar ska nivån på bidraget eventuellt ses över. (En detaljerad beskrivning av åtgärder för var och en av de 30 anläggningarna återfinns i studien).
Som framgår handlar mycket om vad som ”eventuellt” ska göras och några dramatiska förändringar av det svenska engagemanget är inte heller att vänta.
– När den första studien genomfördes 2016 trodde jag nog att vi skulle hitta sådant som framstod som enkelt och självklart att avsluta, säger Björn Halleröd, fram till 31 oktober i år huvudsekreterare för RFI.
Oumbärliga samarbeten internationellt
Men både den första och den nu aktuella rapporten befäster snarare, enligt Björn Halleröd, hur oumbärliga dessa internationella samarbeten blivit för svensk forskning och för berörda forskare.
Vilket också visar sig i den finansiering som krävs. Förra året betalade Vetenskapsrådet sammanlagt cirka 1 153 000 000 kronor för medlemskap eller engagemang i internationella forskningsinfrastrukturer, varav 524 000 000 gick till ESS som, jämte rymdradaranläggningen EISCAT, är den enda internationella anläggningen på svensk mark.
Bland annat med tanke på att de internationella samarbetena utgör en stor utgiftspost inom forskningsfinansieringen och som nämnt är av central betydelse för svensk forskning har Vetenskapsrådet ifrågasatt att infrastrukturutredningen som presenterades tidigare i år (Universitetsläraren 16 september) endast omfattade den svenska forskningsinfrastrukturen.
– Att inte hantera både internationella och nationella anläggningar är som att helt bortse ifrån en av forskningens två nödvändiga armar, säger Björn Halleröd. I många fall samarbetar också våra nationella forskningsinfrastrukturer med internationella partner.
Önskar politiskt engagemang
Björn Halleröd menar också att det vore önskvärt med ett tydligare politiskt engagemang för att stärka Sveriges röst i de internationella sammanhangen.
Vad gäller forskares närvaro och aktivitet vid anläggningarna bedöms Sverige, enligt studien, ligga bra till, det är dock inte helt enkelt att kartlägga i detalj eller exakta siffror.
Då forskning i sig är en gränsöverskridande aktivitet och forskare med självklarhet ser sig som del av en internationell forskarvärld, är sannolikt statistik utifrån nationella parametrar inte heller särskilt prioriterat eller ens intressant vid anläggningarna.
Svårigheter att göra en exakt kartläggning gäller i hög grad hur jämställdheten ser ut vid de 30 anläggningarna, då bara sju svarade på frågor om balansen mellan män och kvinnor. Det förs helt enkelt inte den sortens statistik vid ländernas anläggningar, bland annat med hänvisning till dataskyddsförordningen, GDPR.
– Det vi kan göra från svenskt håll är att stimulera svenska kvinnliga forskare att åka i väg och delta, säger Björn Halleröd.
Han menar också att det svenska intresset för jämställdheten kan påverka andra länder att engagera sig i frågor som balansen mellan könen.
