UKÄ: Skuggdoktorander och lagbrott fortsätter i sektorn

Flera lärosäten bryter mot lagen när de antar doktorander. Det framkommer i UKÄ:s nya rapport om skuggdoktorander, ett projekt som följde av Universitetslärarens granskning om skuggdoktorander för fyra år sedan.

Enligt rapporten Skuggdoktorander och rättssäkerhet vid antagning till utbildning på forskarnivå handlar lärosätenas regelbrott bland annat om att ett urval av sökande felaktigt väljs ut innan samtliga fått möjlighet att få sin behörighet bedömd. Det händer också att den tilltänkta doktoranden ska ta fram en individuell studieplan redan som en del av ansökningsprocessen i stället för efter antagning till forskarutbildningen.

Att detta fortfarande sker vid vissa lärosäten förvånar Carl Braunerhielm, senior verksjurist vid Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Redan 2018 dömde UKÄ ut sådana förfaranden i det tillsynsbeslut mot Karolinska institutet som följde av Universitetslärarens granskning.

Carl Braunerhielm
Carl Braunerhielm.

Oklart vilka lärosäten
UKÄ vill inte uppge för Universitetsläraren vilka av rapportens tio undersökta lärosäten (se faktaruta) som bryter mot högskolelagen och högskoleförordningen.
–  En anledning till att vi inte namnger lärosätena är att vi inte ser något självändamål med det. Vi vill mer lyfta problemen generellt så att lärosätena gör en koll på de här reglerna som granskas. Vid normala tillsynsärenden brukar lärosätena få möjlighet att yttra sig över det som utretts, men det kunde vi inte göra inom ramen för det här projektet, säger Carl Braunerhielm.

Någon tillsynsutredning mot lärosätena i UKÄ:s skuggdoktorandrapport planeras heller inte i nuläget.
– Vi utgår från att lärosätena läser rapporten och kollar så att deras processer följer reglerna. Vi kommer att följa upp det sedan i ett särskilt projekt. På så sätt kan vi jobba mer fokuserat med frågan och gemensamt med fler lärosäten, säger Carl Braunerhielm.

UKÄ slår i sin kartläggning fast att det fortfarande förekommer skuggdoktorander inom högskolan, alltså personer som bedriver forskarstudier utan att vara formellt antagna till forskarutbildningen. Nio av tio lärosäten svarade visserligen att de inte kände till förekomsten av skuggdoktorander, men det gjorde däremot fyra av fem studentkårer. UKÄ uppmanar därför till närmare samarbete mellan kår och lärosäte för att kartlägga problemet lokalt.

Flera saker kan ligga bakom
Enligt rapporten uppstår situationerna med skuggdoktorander bland annat på grund av bristande finansiering, en vilja att testa kandidaten innan antagning till forskarutbildningen, decentraliserade eller utdragna antagningsprocesser och samarbeten med externa aktörer.

För att motverka användningen av skuggdoktorander vill UKÄ se tydliga och transparenta antagningsregler i kombination med utbildningsinsatser, liksom information på både svenska och engelska till personer som kan tänkas vilja studera på forskarnivå.

Som goda exempel nämner UKÄ centraliserade antagningsprocesser och gemensamma doktorandutlysningar vid fasta tidpunkter varje år.

Extern finansiering av doktorandplatser kan öka risken för att en skuggdoktorandsituation uppstår. Därför uppmanar UKÄ till kontroll och uppföljning av anställningar som kan dölja en skuggdoktorand. Tjänster som projektassistent och forskningsassistent har till exempel visat sig dölja skuggdoktorander ibland. Vid vissa lärosäten försöker man motverka problemet genom att kurser på forskarnivå bara är tillgängliga för de som är antagna till forskarutbildningen och att detta också kontrolleras av lärosätet.

Slutligen påminner UKÄ om att det är institutionschefernas ansvar att veta vilka som verkar på institutionen och på vilket sätt.


Kategorier: Artiklar, Doktorand, Finansiering