Digital teknik tar över allt fler arbetsuppgifter i yrkeslivet och lärosätena är inte undantagna. Detta är inte enbart någonting positivt, säger Åsa Arping, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.
– Nya elektroniska system gör att arbete flyttas över från administrativ personal till enskilda lärare och forskare. Det digitala lyfts ofta fram som mycket enklare och bättre, men arbetet ska trots allt göras av någon i slutänden.
Tid för administration
I sin motion till SULF:s kongress efterlyser hon därför krafttag från förbundet när det gäller lärares tjänstgöring. Förutom utbildning, forskning och samverkan bör arbetstiden i högre grad även inkludera administration, menar Åsa Arping.
– Det här är en så pass omfattande del av tjänstgöringen att det borde synas. Flertalet lärare ägnar säkert tio procent av sin arbetstid åt administrativt arbete, som man får ta från sin tid för forskning, undervisning och kompetensutveckling.
Åsa Morberg, docent i didaktik och senior medlem i SULF, skriver i en annan motion att det finns ”ett åldersrasistiskt sätt att behandla seniora kollegor i akademin” i Sverige. Jämfört med andra länder är Sverige dessutom bland de sämsta i klassen på att ta hand om seniora eftersom man tvingas sluta som forskare vid 68 års ålder. Ofta tar lärosätet då hand om eventuella personliga forskningsanslag, säger hon till Universitetsläraren.
– Vi kastar ut forskare. I Norge är det ingen diskussion före det att du har fyllt 75 och jag känner många som har jobbat högt upp i åren. Kompetenta, skärpta och erfarna personer. I USA förs det ingen diskussion om ålder alls, säger Åsa Morberg.
Vad vill du att SULF ska göra åt det här?
– Det vore utomordentligt att starta en seniorförening inom förbundet, då kunde man se hur man ska ta tillvara seniorers kunnande och vetande. SULF skulle också kunna adjungera en senior till styrelsen för att fånga upp de här åsikterna.
Försäkring för skadestånd
På annat håll vill SULF i Umeå att förbundet undersöker möjligheten att införa en ansvarsförsäkring för chefer, för att täcka upp om de skulle bli personligt skadeståndsskyldiga. Detta hände i ett fall med en prefekt i just Umeå, som fick betala skadestånd ur egen ficka, vilket Universitetsläraren skrivit om.
”Som chef i akademin tilldelas man ofta stort ansvar för verksamheter som omfattas av detaljerade regelverk. I vissa fall så kan personligt ansvar utkrävas av chefen om en regel eller en lag bryts”, skriver SULF i Umeå.
Enligt lokalföreningen är det också ett problem att chefen i fråga inte kan få juridisk hjälp från lärosätet i dessa situationer.
Fackets arbete med effekterna av coronapandemin tas upp i en motion från SULF i Uppsala. Lokalföreningen vill att förbundet utreder pandemins påverkan på arbetsvillkor och arbetsmiljö inom högskolesektorn, på kort och lång sikt.
”För att klara detta uppdrag, bevaka arbetsvillkor och förbli en inflytelserik debattör i samhället behöver SULF visa en djup förståelse av effekterna av pandemin”, skriver man.
