SULF om budgeten:
”Regeringen är inte hederlig”

Rymdforskning och lärarutbildning är huvudnummer i budgeten, där också Sveriges nästa universitet får särskild ekonomisk omsorg. SULF:s Karin Åmossa är kritisk till uteblivna satsningar på höjda basanslag.

SULF:s chefsutredare Karin Åmossa konstaterar att budgeten inte innehåller några större överraskningar men är besviken på det hon kallar ”låtsasprioriteringar”.

Karin Åmossa
Karin Åmossa

– Det är tråkigt att regeringen helt enkelt inte är hederlig. Man kommer med fina formuleringar om hur basanslagen prioriteras, men man behöver bara bläddra några sidor till regeringens egna tabeller för att se att det som prioriteras i själva verket är externa medel, Vetenskapsrådet får högre ökning av resurserna jämfört med basanslagen för forskning till universitet och högskolor.

Hon understryker att en regering självfallet får föra vilken politik den vill, som att prioritera externa medel framför basanslag, men att det är viktigt att stå för den politik man för.
– Nu blir budgeten som en låtsasvärld, det är närmast lite pinsamt att politikerna inte tror att vi kan räkna eller läsa tabeller.

Mindre betalt per student
Hon konstaterar också att produktivitetsavdraget går upp till 1,41 procent för 2022 vilket innebär att urholkningen av resurserna per student fortsätter. Arbetskostnadsindex ligger på 2,5 procent och uppräkningen av anslagen i pris- och löneomräkningen ligger på 1,06 procent. Lärosätena får alltså mindre och mindre betalt per student vilket så klart ger en negativ inverkan på utbildningens kvalitet och på lärarnas arbetsmiljö.

Miljonregn på lärarutbildning
Precis som med andra politikområden har utbildningsdepartementet på presskonferenser innan budgeten blev offentlig signalerat vad man lägger störst vikt vid, ett huvudnummer är åtgärder för att motverka lärarbristen.

Därför görs en mångmiljonsatsning på en försöksverksamhet med en ny kompletterande pedagogisk utbildning, KPU. Där avsätts 42 miljoner kronor för nästa år, 89 miljoner 2023 och 106 miljoner för perioden 2024–2027.

Regeringen avsätter också 13,5 miljoner årligen mellan 2022 och 2025 för lärosätenas arbete med att validera utbildnings- och yrkeserfarenheter som kan göra det möjligt att läsa en KPU.

Till satsningarna relaterat till lärarbristen återfinns också 12 miljoner årligen (mellan 2022 och 2024) till Stiftelsen Teach for Sweden som rekryterar unga akademiker till sina ledarskapsutbildningar för blivande lärare.

Klimatet, rymden och Mälardalen
Förutom lärarutbildningarna framhåller regeringen rymd-och klimatforskning där anslaget till Rymdstyrelsen höjs med 100 miljoner årligen från 2022. Förvaltningsanslagen för Rymdstyrelsen och Institutet för rymdfysik ökas med fem miljoner vardera från 2022.

Vidare föreslås en permanent ökning av anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå, ökningen på 150 miljoner fördelas till två lärosäten. Det är dels det blivande Mälardalens universitet som får 130 miljoner för att ges förutsättningar ”att utvecklas som universitet” och Malmö universitet som får 20 miljoner för ”att stärka angelägen forskning och utbildning på forskarnivå”.

Regeringen har också beslutat att bilda ett holdingbolag knutet till Mälardalens universitet och skjuter till 1,5 miljoner för ändamålet. Detta ska möjliggöra ”ökat nyttiggörande och kommersialisering av forskningsresultat tillkomna vid universitetet” samt stärka samverkan med näringslivet.

Ny anslagsfördelning
I budgeten framgår vidare att regeringen har lyssnat på forskningsfinansiärer och lärosäten angående den nya modell för fördelning av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå som skulle införas 2023.

Den nya modellen (som aviserades i den forsknings- och innovationspolitiska propositionen) skjuts på framtiden med hänvisning till att ”det krävs mer tid för att utveckla en modell som är långsiktigt hållbar”.


Kategorier: Artiklar, Finansiering, Politik, SULF
Lärosäten: Mälardalens högskola