Högskolan slog rekord – trots eller tack vare pandemin

Fler studenter än någonsin, fler anställda, mer pengar från staten och ökat myndighetskapital. Så har pandemin påverkat Sveriges högskolesektor visar UKÄ:s senaste årsrapport.

I inledningen till onlinepresentationen av årsrapporten påpekade Universitetskanslersämbetets generaldirektör Anders Söderholm att det är för tidigt att uttala sig om pandemins långsiktiga konsekvenser.
– Men totalt sett är det ändå en bild av en robust, eller hållbar, högskolesektor som tonar fram. Det har förstås varit ansträngt på våra lärosäten men det har ändå gått att lösa problemen och verksamheterna har kunnat fungera och leverera, sa han.

Fler studenter än någonsin
Coronapandemin har haft en stor inverkan på utbildningen på grund- och avancerad nivå under det senaste året.
Intresset för högskolestudier och antalet studenter höstterminen har varit rekordstort 2020. Totalt var det 384 500 studenter registrerade i den svenska högskolan höstterminen 2020. Antalet studenter var därmed fler än någonsin tidigare; 19 600 fler än den tidigare högsta noteringen höstterminen 2010. Jämfört med förra året ökade antalet svenska studenter kraftigt, särskilt de yngsta, 19-åringarna, vilket UKÄ tolkar som en effekt av den ökade ungdomsarbetslösheten under pandemin.

Däremot minskade antalet nya inresande studenter som kom till Sverige höstterminen 2020 kraftigt jämfört med höstterminen innan, som en effekt av coronapandemin. Av samma skäl har antalet utresande också minskat kraftigt.

Fler tog examen
Antalet studenter som tog en examen på grundnivå eller avancerad nivå ökade under läsåret 2019/20. Både antalet studenter som tog ut en generell examen och en yrkesexamen ökade med nio procent. Av alla yrkesexamina var det flest studenter som tog antingen en civilingenjörsexamen eller en sjuksköterskeexamen.
UKÄ har inte någon riktigt bra förklaring till den ökade benägenheten att ta ut examen.

Genomströmningen verkar inte ha påverkats av corona. Studenternas genomsnittliga prestationsgrad har legat oförändrad de fyra senaste åren. Studenter på program uppvisar överlag högre prestationsgrader än studenter som läser på fristående kurser.

Personalen blev större
Högskolans personal fortsätter att öka i antal. De anställda vid landets lärosäten motsvarande 54 020 heltidsekvivalenter 2020, vilket är en ökning med drygt två procent jämfört med året innan.
Av de anställda i högskolan tillhörde 60 procent den forskande och undervisande personalen, medan 40 procent tillhörde personal med andra än forskande och undervisande arbetsuppgifter.

Svenska lärosäten har ekonomiskt haft ett framgångsrikt pandemiår. År 2020 uppvisade universitet och högskolor ett positivt samlat ekonomiskt resultat. Intäkterna ökade inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå och även marginellt inom forskning och utbildning på forskarnivå. Däremot ökade inte kostnaderna i motsvarande omfattning, tvärtom minskade driftskostnaderna, vilket Universitetsläraren tidigare skrivit om.

”Lärosätena en krockkudde för ekonomin”
Samtidigt skilde sig den ekonomiska utvecklingen inom högskolans olika verksamhetsområden åt.
Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå ökade som nämnts i omfattning. UKÄ konstaterar att coronapandemin låg bakom det ökade intresset för högre utbildning, och staten sköt till medel för både tillfälliga och permanenta utbyggnader av utbildningen. Det leder till att högskolans utbildningskapacitet kommer att öka betydligt under åren 2021–2023.
– Lärosätena fungerar som en krockkudde för samhällsekonomin, påpekade huvudredaktören för årsrapporten Thomas Gustavsson vid genomgången av resultaten.

Och trots pandemin fortsatte trenden med ökade intäkter från betalande studenter under 2020, men ökningstakten var lägre än tidigare år.

Aktiviteten inom forskning och utbildning på forskarnivå saktade till skillnad från utbildning på grund- och avancerad nivå in. Det tog sig ekonomiskt framför allt uttryck i en ökning av de oförbrukade bidragen till forskning eftersom lärosätena inte har kunnat utföra all den forskningsverksamhet de har planerat för, vilket inneburit att medel blivit över. Det har sin i tur gjort att lärosätenas myndighetskapital har ökat.


Kategorier: Artiklar, Student, Utbildning, Finansiering