Det är några av de effekter som kan utläsas av lärosätenas årsredovisningar från 2020. Ökningen av antalet helårsstudenter (totalt 17 800) är ett av resultaten som lyfts fram i den sammanställning och analys som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) publicerat.
Pandemiåret 2020 har självfallet varit omvälvande för universitetens och högskolornas verksamhet.
– Samtidigt kan man konstatera att systemet är robust och har hållit för påfrestningarna, precis som efter den stora finanskrisen 2008, säger Johan Gribbe, som ansvarat för UKÄ:s analys av lärosätenas årsredovisningar.
Trots att staten sköt till särskilda medel för ökad utbildning uppgick den samlade överproduktionen (det vill säga att man utbildat fler studenter än vad takbeloppen täcker) till 320 miljoner kronor.
Störst överproduktion vid GU
Det finns en del variation mellan lärosätena. Av de 31 lärosäten som omfattas av systemet med takbelopp fanns det överproduktion vid 18, underproduktion vid åtta medan utbildningsvolymens värde vid fem lärosäten låg i nivå med takbeloppen.
Största överproduktionen visade Göteborgs universitet där utbildningsvolymens värde översteg takbeloppen med 82 miljoner. Det innebär att Göteborgs universitet under året vände en negativ trend och för första gången sedan 2011 uppvisar överproduktion.
Överproduktion inom utbildningsverksamheten samt de särskilda utbildningssatsningarna har resulterat i att Stockholms universitet visserligen visar underskott för fjärde året i rad, men ett avsevärt lägre underskott än under 2019.
Linköpings universitet däremot visar betydande underproduktion, utbildningsvolymens värde var 82 miljoner lägre än takbeloppet vilket kan förklaras med svagt söktryck, framför allt svårigheter att fylla de nya platserna vid lärarutbildningen.
Lärosätena har möjlighet att spara både outnyttjat takbelopp och ekonomiskt värde av helårsstudenter/helårsprestationer, men under 2020 minskade lärosätenas samlade anslagssparande med 200 miljoner kronor. Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Linnéuniversitetet stod tillsammans för huvudparten av den minskningen.
Dramatisk minskning av driftskostnader
Under 2020 påverkades universitetens och högskolornas verksamhet av sådant som minskade uppdragsutbildningar, minskade bidrag till forskning och minskad forskningsaktivitet på grund av inställda konferenser.
– Vi kan också konstatera en dramatisk minskning av driftskostnader, säger Johan Gribbe.
Detta beror främst på minskningen av utgifter för resor och konferenser (som räknas till driftskostnader).
För Stockholms universitet minskade driftskostnaderna med 138 miljoner kronor, 17 procent, under 2020 vilket kan jämföras med en ökning på fyra procent under 2019.
”Kostnaderna för framför allt resor har i stort sett varit obefintliga sedan april (2020)”, skriver universitetet i sin årsredovisning som visar att reskostnaderna för hela 2020 uppgick till 27 miljoner kronor, att jämföra med 125 miljoner 2019.
73-procentig minskning av utsläpp
Också Göteborgs universitet tar upp minskade utgifter för ”möten, konferenser och insamling av material” och påpekar att omställning till det digitala ligger i linje med ”hållbar internationalisering”.
I konkreta siffror var de totala koldioxidutsläppen från Göteborgs universitets tjänsteresor under förra året 2 107 ton, vilket innebar en minskning med 73 procent sedan 2019.
Linnéuniversitetet redovisar hur man inför 2020 (alltså före pandemin) planerade åtgärder för att i samband med resor, möten och konferenser på annan ort ”behovspröva och analysera verksamheten utifrån de sammantagna ekologiska fotavtrycken”.
Det uteblivna resandet under 2020 innebar att Linnéuniversitetets koldioxidutsläpp kopplat till flyg minskade med 78 procent jämfört med föregående år.
För Linnéuniversitetet liksom för övriga lärosäten har utvecklingen av digitala undervisnings- och mötesformer ofrånkomligt påskyndats av pandemiåtgärderna.
Och om än pandemiåret 2020 blev omvälvande för verksamheten och påfrestande för lärare och studenter har omställningen sannolikt inneburit att universitetens och högskolornas ambitioner inom klimat- och hållbarhetsarbete har fått en rejäl skjuts framåt.
