Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

”Adjunkter en ryggrad i lärosätenas verksamhet”

Adjunkter är troligen den grupp som har drabbats hårdast av belastningen under pandemin. En hög andel undervisning ger mindre luft i systemet. Men det saknas undersökningar av arbetsmiljön specifikt för adjunkter.

26 mars, 2021
Per-Olof Eliasson

Det finns inga nya undersökningar av arbetsmiljön särskilt för adjunkter men äldre undersökningar pekar på hård arbetsbelastning, men att de flesta trivs med jobbet. Och det är uppenbart att stor andel undervisning, som adjunkter har i sin anställning, ökar belastningen under pandemin.
Den urholkning av anslagen för undervisning som SULF länge visat på gör också troligen att villkoren för yrkesgruppen adjunkter som i huvudsak undervisar gradvis blivit svårare. Och det spiller dessutom över på att det också blir snålare med kompetensutvecklingen.

Andelen undervisning har betydelse för stressen i arbetet. En arbetsmiljöundersökning som SULF gjorde innan pandemin, 2019, visar att tid avsatt för forskning gör det möjligt för individen att få kontroll över arbetssituationen. Ju mer forskning i tjänsten desto bättre kontroll, och ju mer undervisning i tjänsten desto mindre kontroll över arbetssituationen.
– Vi upptäckte att om man har mycket forskning i årsarbetstiden är det en buffert för att klara av sina övriga arbetsuppgifter. Och har man ingen forskningstid har man kanske en helt orimlig arbetsbelastning, sade Mari Willart, ombudsman på SULF, till Universitetsläraren 2019.

Annika Blekemo

Kärlek till pedagogiken
Att adjunkter undervisar mycket kan ha flera sidor. Adjunkten Annika Blekemo tar upp frågan om adjunkters särställning. Är adjunkten bara i stället för en lektor, eller finns det ett egenvärde med adjunkter?
– Det finns en kärlek till pedagogiken, en vilja att förmedla insikter i ett ämne, som inte alltid hunnit utvecklas när man inte sysslat väldigt mycket med undervisning. Man skulle inte vara adjunkt om man inte verkligen gillade att undervisa, säger Annika Blekemo.

Hon menar att adjunkter är en sorts ryggrad i lärosätenas verksamhet.
– De kommer inte att få forskningspengar, de kommer inte att försvinna. Utan man vet att de stadigt kommer att bedriva undervisning. Därför finns det också hos dem ett stort intresse för pedagogisk utveckling.

”Märkligt och osakligt”
Annika Blekemo är adjunkt i juridik vid Stockholms universitet och håller även på att doktorera. Hon tillhör de adjunkter vid universitetet som inte har rätt att befordras eftersom hon anställdes året efter att den nya anställningsordningen på SU antogs, som tog bort den rättigheten.
– Så när jag disputerat blir jag ”disputerad adjunkt”. Det känns väldigt gammaldags. Utbildning ska bedrivas på vetenskaplig grund. En adjunkt som disputerar har både lång pedagogisk erfarenhet och vetenskaplig kompetens. Att genom titulatur markera att en disputerad adjunkt skulle vara sämre än en lektor är märkligt och osakligt, säger hon.

Mats Ericson

SULF:s ordförande Mats Ericson, professor vid KTH, kommenterar:
– Jag upplever att adjunkter inte är en prioriterad grupp i högskolevärlden, snarare att den är marginaliserad. Detta trots att de gör väldigt mycket av grundjobbet, utan adjunkterna skulle det paja på många ställen. Åtminstone de stora universiteten verkar inte så roade av att ha adjunkter, de prioriterar oftast forskningen hårt.

Han fortsätter:
– Vi i SULF driver ju frågan att man ska ha forskning i anställningen. När det gäller adjunkter så vill vi att man ska få, om inte forska, så åtminstone delta i forskning, och ha bra med kompetensutveckling, så att utbildningen blir forskningsanknuten, säger Mats Ericson.

Ingen grupp som driver frågorna
Det är svårt att urskilja gruppen adjunkter och deras speciella arbetsvillkor, inte minst sedan adjunktssektionen SUAF inom SULF lades ned vid förbundets kongress 2018. På kongressen var det adjunkterna som stred hårdast för att deras sektion inte skulle läggas ner.
– Jag höll ett brandtal men det hjälpte inte, säger Annika Blekemo, som var sektionens sista ordförande och även är ledamot i förbundsstyrelsen.

Hon menar att adjunktsföreningen kunde arbeta med frågor som var specifika för adjunkter.
– Det finns ingen gemensam grupp som driver de frågorna i dag, det går inte att driva frågorna eftersom vi inte har ett forum. Från vårt perspektiv var det oerhört synd att sektionerna avskaffades. Mycket faller mellan stolarna sedan SUAF lades ned, säger Annika Blekemo.

Hon får delvis medhåll av SULF:s ordförande Mats Ericson:
– Förbundsstyrelsen har inte särskild koll på just en specifik yrkesgrupp som adjunkterna. På det sättet kan man säga att vi tappade en del när vi förlorade sektionerna, särskilt som adjunktssektionen var väldigt aktiv. Man kan säga att SULF marginaliserade de adjunkter som engagerade sig.


Tre åsikter

Hur är villkoren att jobba som adjunkt på ditt lärosäte?

Helena Stavreski

Helena Stavreski, universitetsadjunkt i ledarskap och organisation vid Malmö universitet.
– Utifrån mitt perspektiv är ett problem och en stor utmaning att vi adjunkter inte på ett självklart sätt deltar i forskningsverksamhet. Då menar jag inte seminarier, där vi presenterar egna projekt som vi kan göra på vår kompetensutvecklingstid, utan att finnas med i forskningsprojekt. Med få undantag är vi uteslutna från den miljön. Jag har själv varit med i forskningsprojekt det senaste året och det har varit otroligt utvecklande. Delta i forskning tycker jag är nödvändigt för att själv kunna ha kvalitet i undervisningen.

Gustav Malmborg

Gustav Malmborg, adjunkt i arkeologi med osteologisk inriktning vid Uppsala universitets campus Gotland.
– Arbetsvillkoren för mig är ganska bra men jag upplever att vi adjunkter finns lite på nåder. Företrädare för universitetet säger att adjunkter är undantag, att man inte anställer fler och att de håller på att fasas ut. Men i statistiken finns det många adjunkter på olika avdelningar. Uppsala har på något sätt plockat bort adjunkter, de är inte alltid med i kollegiet och det blir alltid diskussion om jag som adjunkt är valbar eller inte till olika nämnder och kommittéer utan hamnar ibland som TA-personal, ibland som lärare, när det ska ske val.

Carina Thörn

Carina Thörn, adjunkt i socialt arbete på socionomutbildningen vid Mittuniversitetet.
– En anledning till att jag blivit kvar i akademin är att det gett möjlighet till fortbildning. De villkoren tycker jag varit bra. Jobbet handlar ju mycket om egna ambitioner och det är lätt att man lägger på sig mer än man borde göra. Jag är kritisk till att den administrativa bördan i NPM-anda har ökat katastrofalt med en rad olika datasystem. Och vi har inte fått någon extra tid för att sköta dem. Generellt tycker jag det är ett stimulerande och roligt jobb, det finns en kreativitet, diskussioner som tilltalar mig och framför allt tycker jag om att möta studenter.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023