Coronapandemin bygger upp en utbildningsskuld

Både nuvarande och framtida studenter kan påverkas.

18 mars, 2021
Per-Olof Eliasson

Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

Coronapandemin kan ha skapat en utbildningsskuld med återverkningar i framtiden. Risken är överhängande att studenter fått sämre kunskaper när campuskurser förvandlades till improviserade distanskurser. Och elever i grundskolan och gymnasiet har troligen fått stora kunskapsluckor som försvårar högre studier.

Från universiteten i Karlstad och Umeå rapporteras att genomströmningen är lika bra som vanliga år och uppgifter från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, tyder på att det är en generell bild. Det är glädjande att studenter presterar bra, trots den snabba omställningen till onlineundervisning.
Men framgångarna är inte gratis. Universitetsläraren har tidigare skrivit om den höga arbetsbelastning som pressar många universitetslärare. Isoleringen under pandemin har också frestat på studenternas psykiska hälsa, åtskilliga rapporter visar att många studenter mår dåligt, känner sig isolerade och har svårt med studiemotivationen.

Det är också troligt att pandemin har en kostnad till. Alla studenter har knappast fått samma kunskapslyft som under ett vanligt studieår. Troligen är kunskapsluckorna mycket ojämnt fördelade, både bland olika studenter på samma kurs och mellan olika typer av kurser. Exempelvis är det många praktiska moment som inte kunnat genomföras eller genomförts på improviserad distans.

Och vad händer med framtidens studenter, dagens skolelever? Forskning visar att stängda skolor och distansundervisning gör att elever har svårare att ta till sig kunskap, rapporterar SVT:s Vetenskapens värld i programmet ”Coronakampens pris”.
Martin Karlberg, skolforskare vid Uppsala universitet, varnar för att en del elever kan komma ur pandemin med stora kunskapsluckor som gör att det blir svårare för dem att klara framtida studier.
”Eftersom betygen troligtvis inte kommer att påverkas negativt så kommer de att komma in på universitet på samma sätt som tidigare, men kommer att ha sämre förkunskap”, säger han i Vetandets värld.

Också Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, varnar för följderna av stängda skolor och distansundervisning. I en artikel på forskning.se säger IFAU-forskaren Björn Öckert:
”Konsekvenserna för samhällsekonomin kan bli stora om elevernas förmågor och färdigheter försämras eftersom det påverkar produktivitet och inkomster på lång sikt.”

IFAU tror också att pandemin kan medföra försämrad likvärdighet i skolan. Övergången till distansundervisning på gymnasiet kommer troligen att försämra elevernas resultat jämfört med om de haft klassrumsundervisning. Det gäller särskilt för dem med sämre studieförutsättningar; barn från redan utsatta miljöer har större risk att drabbas av pandemin.

Också högre utbildning påverkas. I skuggan av pandemin har under 2020 fler unga sökt sig till utbildningar på universitet och högskolor och antalet utbildningsplatser har utökats.
IFAU menar att det kan vara en effektiv politik att utöka antalet studieplatser för att undvika att unga drabbas långsiktigt, det gäller framför allt om man lyckas få de nya studenterna att studera till bristyrken och framtidsbranscher.
Men samtidigt varnar IFAU för att det finns en risk att avkastningen på utbildning sjunker om de nya studenterna är mindre motiverade och har sämre studieförutsättningar, om kvaliteten på utbildningar försämras på grund av större studentgrupper och om expansionen innebär att utbudet av högskoleutbildad arbetskraft ökar mer än efterfrågan på utbildad arbetskraft.

Frågan är vad som händer på längre sikt. Redan tidigt under pandemins inledning luftades farhågor att framtida arbetsgivare misstänksamt kommer att granska arbetssökandes cv:n för att se om de studerat under corona.
IFAU menar att på lång sikt beror både samhällets produktionsbortfall och skolans likvärdighet på hur utbildningssystemet i efterhand kompenserar för de kunskapsluckor som uppstått under pandemin.

En slags utbildningsskuld har alltså byggts upp och det finns utan tvekan mycket att ta itu med för att minska de långsiktiga skadeverkningarna av coronapandemin.

Per-Olof Eliasson, journalist och mångårig medarbetare på Universitetsläraren som med jämna mellanrum återkommer med nyhetskrönikor på universitetslararen.se

Per-Olof Eliasson

Håller du med eller inte? Skriv till redaktionen.

Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023