Enligt ett beslut från regeringen som gäller till den 31 maj får bara den personal vars fysiska närvaro är nödvändig finnas i myndigheternas lokaler. 199 myndigheter har rapporterat hur stor andel av personalen som faktiskt jobbade hemma under februari och genomsnittet är 60 procent. Sett endast till de statliga lärosätena är snittet betydligt högre: 84 procent.
Lägst andel hemmajobbande personal bland lärosätena har Stockholms konstnärliga högskola, SKH, med sina 64 procent (se tabellen över samtliga lärosäten).
Foto: Heidi Paatere Möller
– Vi har så mycket praktiska moment i våra utbildningar som kräver speciallokaler, och ofta handlar det om kollektiva konstformer som cirkus, skådespeleri och opera, säger kommunikationschefen Monica Engdahl.
Ofta behövs då också lärare och teknisk personal på plats.
– Men allt som inte går att göra på distans eller digitalt ska ske med smittskyddande åtgärder, säger hon.
Studenter i bubblor
Som exempel nämner Monica Engdahl att studenter delas in i bubblor på max åtta personer, lektioner läggs med tanke på att sprida ut lunchtider och undvika rusningstrafik, koreografier anpassas för att undvika närkontakt, studenter får möta sin publik genom streaming, munskydd och visir används när närkontakt inte kan undvikas av till exempel säkerhetsskäl, redskap desinficeras både före och efter en lektion.
– Fördelen är att vi också har väldigt stora lokaler, säger Monica Engdahl.
I februari hade SKH sitt hittills enda kända fall av smittspridning på lärosätet. Det skedde på operainstitutionen som då omedelbart stängdes i två veckor. När enstaka coronafall har upptäckts har hela klassen fått stanna hemma i en vecka.
Skiljer sig åt mellan områden
Uppsala universitet sticker ut något i statistiken med 77 procent hemmajobbande personal, vilket kan jämföras med universiteten i Lund, Stockholm och Göteborg som ligger på 84–86 procent.
– Att vi har något lägre siffror tror jag beror på att vi inte har outsourcat lokalvård och service, och den personalen behöver vara på plats, säger hr-direktören Eliane Forsse, och fortsätter:
– Sedan är vi ett brett lärosäte där det skiljer sig mycket åt mellan olika områden. Inom hum-sam jobbar 88 procent hemma, medan medicin och farmaci ligger lägst på strax under 70 procent. Teknik och natur har också en hel del labbverksamhet på plats.
Ladugårdar och stallar måste bemannas
Liknande förklaring har Anna-Karin Olofsdotter, personaldirektör vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, där 68 procent av personalen jobbade hemma i februari.
– Vi är ett universitet som har väldigt mycket levande materia att ta hand om. Vi har ett djursjukhus med 250 medarbetare som måste rulla på, ladugårdar och stallar som måste bemannas, och dessutom mycket laborativ verksamhet.
Liksom vid Uppsala universitet är också personalen som sköter lokalvården och fastighetsservicen vid SLU anställd vid lärosätet.
Stor skillnad efter jul
Regeringens skarpa beslut om hemmajobb vid myndigheterna, vilket först kom den 22 december 2020, ledde i alla fall till att färre medarbetare vid SLU åkte in till jobbet.
– Det märktes en stor skillnad efter jul, när folk annars hade kommit tillbaka. Men verksamheten måste fungera och medarbetare har olika behov så det är den närmaste chefen som gör bedömningarna i individfallen, säger Anna-Karin Olofsdotter.
Inget av de tre lärosätena som Universitetsläraren har varit i kontakt med tror att de kan möjliggöra för fler att jobba hemma.
– Jag tror att allt som går att göra i princip är gjort. Nu är det bara de som uppenbart måste vara på plats som är det, säger Uppsala universitets hr-direktör Eliane Forsse.
