Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Röster i högskolesektorn: Vi anställer för många forskare

Anställer lärosätena för många forskare i stället för att ge ett mindre antal bättre villkor? Den frågan lyftes och fick visst jakande medhåll när SULF och Sveriges unga akademi bjöd in politiker och sektorsföreträdare till ett webbinarium om biträdande lektorat och karriärvägar i akademin.

25 februari, 2021
Kajsa Skarsgård
Webbinarium panel
I panelen som diskuterade karriärvägar ingick Gunilla Svantorp (S), Pontus Nordenfelt, SUA, Karin Åmossa, SULF, Johan Lindell, Vetenskapsrådet (moderator), Astrid Söderbergh Widding, SUHF och Pia Steensland (KD).

Webbinariet ”Vart går karriärstegen? – Så skapar vi tydliga och attraktiva karriärvägar för yngre forskare” utgick från en rapport av Sveriges unga akademi, SUA, som visat på den stora variationen i hur lärosätena använder meriteringstjänsten biträdande lektorat, vilket Universitetsläraren har rapporterat om  tidigare.
– Vissa biträdande lektorer får möjlighet att utveckla sin självständighet, för andra verkar det vara ytterligare en i raden av anställningar där det förväntas att man drar in sin egen lön, sa SULF:s chefsutredare Karin Åmossa som var en av paneldeltagarna.

Som så många gånger tidigare lyfte hon vad SULF menar är ett grundläggande problem: att basanslagen till lärosätena fortsatt minskar i relation till externa medel, något som SULF nyligen visade i en sammanställning  över finansieringen åren 2005–2024.
– Det är ett faktum att den här obalansen kommer att bestå, jag har inga illusioner om någonting annat även om jag skulle önska någonting annat. Därför kan man inte räkna med politiken här, sa Karin Åmossa och vände sig i stället till paneldeltagaren Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stockholms universitet och ordförande för Sveriges universitets och högskoleförbund, SUHF.
– Det här måste ju vara någonting som SUHF kan ta på sig att göra, gärna tillsammans med SULF och andra. Hur ska systemet fungera i praktiken? Hur bygger vi en kvalitetskultur och ser till att människor mår bra? Det här måste vi klara, och det utan ökade basanslag, sa Karin Åmossa.

”Anställer vi för många?”
När Astrid Söderbergh Widding fick ordet underströk hon vikten av att skapa mer samsyn i sektorn kring om och hur biträdande lektorat ska vara kärnan i ett sammanhållet karriärsystem, men också att det kan vara svårt för ekonomiskt svagare lärosäten att finansiera den tjänsten.
– Då kan man ställa sig frågan: Anställer vi för många? Kanske borde vi anställa färre och ge bra resurser omkring, sa hon.

Pontus Nordenfelt, forskningspolitisk talesperson för SUA, höll med:
– Om man anställer en biträdande lektor måste man ha en tanke med det och inte bara: ”Vi har extra pengar och utlyser massa tjänster, men vi har inte pengar till när de väl blir befordrade eller till att ge dem något stöd, men släng in dem så får de överleva om de kan”. Det tror jag inte är bra i längden.

En av de omkring 200 åhörarna undrade också om det inte finns för få biträdande lektorat med dess förmåner och att personer i stället anställs som forskare.
– Jag tror att det kan ligga någonting i det, att man anställer forskare i stället för att ha en långsiktig plan där man till exempel anställer lektorer eller biträdande lektorer och att de får tid för forskning inom ramen för sin anställning, sa Karin Åmossa.

KD stöder SUA:s förslag
Paneldeltagaren och docenten Pia Steensland, Kristdemokraternas talesperson för forskning och högre utbildning, berättade att hon själv fick sin första tillsvidaretjänst i akademin vid 43 års ålder, men att det var under förutsättning att hon drog in sin egen lön. Det var de osäkra villkoren som fick henne att söka sig bort från akademin.
Till skillnad från SULF stödjer hon däremot SUA:s förslag att tidsgränsen för ett söka ett biträdande lektorat ska förlängas från fem till sju år efter disputation, något som särskilt efterfrågats från fakulteter inom medicin, naturvetenskap och teknik.
Pia Steensland stödjer också SUA:s förslag att det ska vara tillåtet att kombinera ett biträdande lektorat med anställning inom sjukvården, och vill även att det ska gälla anställning som lärare i skolan.

S: ”Ett arbetsgivaransvar”
Utbildningsutskottets ordförande, Gunilla Svantorp (S), nämnde inte om hon står bakom SUA:s förslag till ändringar i högskoleförordningen vad gäller de biträdande lektoraten, men höll med de andra paneldeltagarna om att arbetsvillkoren behöver förbättras och att karriärvägarna behöver bli tydligare och mer transparenta. Och det ansvaret, menade hon, ligger inte främst hos politikerna utan hos lärosätena.
– Till syvende och sist är det ett arbetsgivaransvar, och vi har ju autonoma lärosäten som måste bestämma sig vilken arbetsgivare man ska vara, sa Gunilla Svantorp.

I forskningspropositionen meddelande regeringen däremot att den avser sätta lärosätesspecifika mål för biträdande lektorat mot bakgrund av att anställningsformen ”ännu inte har börjat användas i önskvärd utsträckning”.
Pia Steensland menade att sådana mål är att lägga sig i för mycket från politikens sida. Gunilla Svantorp kontrade med att Kristdemokraterna å sin sida vill öronmärka en del av basanslagen för anställningar av yngre forskare.

Kajsa Skarsgård

FAKTA. Biträdande lektorat

Biträdande lektorat kan sökas upp till fem år efter disputation och är en fyra- till sexårig meriteringstjänst med rätt att prövas för befordran till lektor. Tjänsten fick sin nuvarande form i högskoleförordningen 2017 och syftet var att skapa mer tydlighet och enhetlighet i det akademiska karriärsystemet.

Sveriges unga akademi har i en kartläggning däremot visat att det är stor variation i hur lärosätena använder de biträdande lektoraten.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023