Strategi ska ge Sverige högre andel EU-medel

Budgeten för EU:s ramprogram Horisont Europa slogs i december fast till 95,5 miljarder euro för åren 2021–2027. Sverige laddar för ökat deltagande genom en ny strategi.

Europaparlamentet hade från början aviserat att det ville se hela 120 miljarder euro till Horisont Europa, EU:s ramprogram för forskning och innovation perioden 2021–2027. Kommissionen hade förslagit 94,4 miljarder euro, men EU:s statsöverhuvuden meddelade i juli 2020 att de bara ville tilldela Horisont Europa 80,9 miljarder euro.
Europaparlamentet lyckades i alla fall förhandla upp den slutgiltiga siffran till 95,5 miljarder euro, vilket är 30 procent mer än budgeten för det föregående ramprogrammet Horisont 2020. I EU:s långtidsbudget för 2021–2027, vilken klubbades först i december, tilldelades också Erasmus plus 26 miljarder euro, en ökning med 60 procent jämfört med budget­perioden innan.

Karin Aase

Enligt Karin Aase, chef för enheten för EU-relationer vid Vinnova, har EU i det nya ramprogrammet försökt komma ifrån stuprörsforskning genom att satsa på tvärvetenskapliga uppdrag (missions) inom sex kluster samhälleliga utmaningar (se faktaruta).
– Man kan inte prata om transport utan att prata om klimat och energi, och man kan inte prata om digital innovation utan att involvera näringslivet. Klustren och uppdragen är intressanta för de är ett helt nytt koncept, men det kommer att finnas vanliga utlysningar också, säger hon.

Klustren med uppdrag återfinns inom ramprogrammets andra pelare, Globala utmaningar och europeisk konkurrenskraft. Inom denna pelare kommer upp till hälften av budgeten att gå till satsningar på partnerskap (tidigare kallat partnerskapsprogram) mellan kommissionen, EU-länder, associerade länder och andra aktörer med en gemensam agenda för forskning och innovation. Sverige har en historia av högt deltagande i dessa program och enligt Karin Aase är de färre men större i Horisont Europa.
Den första pelaren, Veten­skaplig spetskompetens, ska finansiera fri, grundläggande forskning. Inom den tredje pelaren, Innovativa Europa, ges stöd till innovation.

Sverige på åttonde plats
Från 2014 till december 2019 beviljades Sverige 1,66 miljarder kronor från Horisont 2020, motsvarande 3,4 procent av fördelade medel. Det satte Sverige på åttonde plats bland deltagande länder, och på elfte plats räknat per capita.

Sverige har börjat ta fram en nationell strategi för att få en ännu större del av ramprogrammet och för att skapa synergier med inhemska satsningar. Ett förslag från Vinnova, Energimyndigheten, Formas, Forte, Rymdstyrelsen och Vetenskapsrådet har lämnats till regeringen, som utifrån detta ska presentera den nationella strategin ”i början av 2021”, enligt forskningspropositionen.

Vill öka Sveriges andel
Karin Aase har samordnat arbetet med förslaget och menar att bara det faktum att forskningsfinansiärer och myndigheter för första gången har tröskat igenom frågorna tillsammans har skapat en bättre grund för ett mer koordinerat och strategiskt utnyttjande av möjligheterna som ramprogrammet ger. Målet i deras förslag är att Sveriges del av beviljade medel ska bli 3,7 procent, en ökning med 10 procent.
– Det är ett ganska ambitiöst mål, samtidigt tycker vi inte att det viktigaste är hur mycket pengar Sverige får, utan vad deltagandet kan generera i form av forskning och innovation, nätverk, ledarskap och nyttjande av forsknings­infrastruktur, säger Karin Aase.

I Sverige står lärosätena för hälften av deltagandet i ramprogrammet. Hennes förhoppning är att den nationella strategin ska underlätta för dem att ta fram egna, men mer koordinerade, strategier och handlingsplaner för Horisont Europa.
– Lärosätena behöver också se över vad de har för stödsystem, både till den enskilda forskaren och till institutionerna, så att de kan genomföra framgångsrika projekt som genererar ny kunskap och en vilja att vara med i fler projekt.


Kategorier: Artiklar, Finansiering, Forskning, Politik