Stora skillnader i lärosätenas hantering av distanstentor

Att minska risken för fusk vid distanstentor utan att äventyra studenternas integritet. Det är en nöt som lärosätena måste knäcka. I dagsläget skiljer sig hanteringen åt mellan lärosätena, men på ett dialogmöte som nyligen anordnades av UKÄ togs initiativ till ökad nationell samordning.
Distanstentor skapar tre utmaningar för lärosätet: att säkerställa identiteten på den skrivande, att säkerställa att fusk inte kan förekomma och att säkerställa kvaliteten på frågorna. Det säger Niklas Brinkfeltdt vid Högskolan Dalarna.

Flera lärosäten har rapporterat om ett ökat antal fall av fusk under 2020 med anledning av att fler examinationer görs digitalt och på distans. Vissa studentkårer har samtidigt kritiserat graden av övervakning i hemmet under distanstentor, eller när lärosäten fortsatt haft salstentor på campus trots pandemin, medan andra kårer velat se mer övervakning för att stävja fusket.

Oklarheten kring lagar, regler och praktik i dessa frågor är bakgrunden till att Universitetskanslersämbetet, UKÄ, den 27 januari bjöd in samtliga lärosäten och Sveriges förenade studentkårer, SFS, till ett dialogseminarium om rättssäkerhetsfrågor i samband med digitala examinationer under pandemin.
Att problematiken är komplex, och fortsatt behöver hanteras genom lokala lösningar i dialog mellan lärosätet och kåren, var en av lärdomarna från dialogmötet. En annan lärdom var behovet av att samtidigt samordna sig mer mellan likartade lärosäten eller nationellt rörande de gemensamma utmaningarna, både för att ta vara på bra metoder och för att skapa mer likvärdighet.

Niklas Brinkfeldt

Tre utmaningar med distanstentor
Niklas Brinkfeldt var en av deltagarna på seminariet. Han är ordförande för Nätverket för it i högre utbildning, ITHU, liksom chef för Nästa generations lärande-centrum vid Högskolan Dalarna.
– Distanstentor skapar tre utmaningar från myndighetens sida: att säkerställa identiteten på den skrivande, att säkerställa att fusk inte kan förekomma och att säkerställa kvaliteten på frågorna. Lärosätet behöver lösa de två första utmaningarna, så att lärarna kan fokusera på att ställa bättre frågor och på så sätt motverka möjligheten för studenten att göra något vilseledande, säger han.

Vid Högskolan Dalarna är en stor del av utbildningen sedan tidigare på distans, och likaså hade högskolan även innan pandemin etablerade former för digitala distanstentor. Tentamensvärdarna kontrollerar studenternas identitet och bevakar dem med stöd av en webbkamera.
– För oss är distanstentor ingen stor sak, vi har rutiner för det och för hur kameran ska sitta. Några lärosäten har följt och lärt av oss, medan andra ganska kraftigt har avrått från tentor som övervakas över nätet, säger Niklas Brinkfeldt.

Integritetsfrågor viktiga
Den stora frågan för sektorn är enligt Niklas Brinkfeldt hur GDPR ska tolkas och följas. Tillsynen för den lagen ligger hos Integritetskyddsmyndigheten, IMY, (tidigare Datainspektionen) vars representanter därför också medverkade på dialogseminariet. De förklarade att lärosäten kan be IMY om förhandssamråd för att få svar på sina frågor.

Chalmers har redan gjort ett förhandssamråd rörande ett program för ansiktsigenkänning som lärosätet velat införa, och i det fallet avrådde IMY av integritetsskäl. Även Högskolan Dalarna har velat testa liknande program, och Niklas Brinkfeldt är intresserad av att samarbeta med fler lärosäten för att hitta andra gemensamma lösningar.
– Vad som är tekniskt möjligt i dag är mer än vad man kanske får och bör göra, konstaterar han.
– Men om de lärosäten som är intresserade av en fråga gör ett projekt tillsammans borde det kunna bli bättre kvalitet.

Han påpekar att Sverige har en fördel eftersom Sunet kan upphandla tekniska lösningar för hela sektorn, så som man till exempel har gjort med Zoom så att servrarna finns på svensk mark och lyder under svensk lagstiftning. Men då gäller det också att de efterfrågade lösningarna är gemensamma, och där är inte sektorn ännu vad gäller digital examination och distanstentor.

Ny arbetsgrupp för disciplinfrågor
Ett förslag som presterades på dialogseminariet var att Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, ska undersöka möjligheten att ta fram gemensamma rekommendationer för sektorn. SUHF startade i januari också en arbetsgrupp för disciplinfrågor, vilket välkomnas av SFS ordförande Simon Edström.

Simon Edström
Foto: Maria Cruseman

– Vi kan undra varför SUHF inte gjorde det redan för flera månader sedan, men är glada att de kommer i gång med det nu, för det är angeläget. Vi har också skapat en egen referensgrupp där vi har samlat flera duktiga personer med erfarenhet av disciplinfrågor, säger han.

Kopplat till utbildningens kvalitet
SFS har haft flera interna diskussioner rörande distanstentorna och Simon Edström bekräftar att det finns skilda åsikter mellan de lokala studentkårerna.
– Som ordförande är jag tveksam till att säga ”så här ska alla göra”. Detta är en lokal fråga, men vi är stenhårda på att lärosätet ska ha en dialog med kåren och inte köra sitt eget race.

SFS understryker också att frågan om examinationsformen är kopplad till utbildningens kvalitet, och vill se ett utökat stöd till de högskolepedagogiska utvecklingsenheterna.
– De borde ha fått det redan för ett halvår sedan och det har vi lyft flera gånger, inte minst till utbildningsdepartementet. Det är väldigt anmärkningsvärt att forskningspropositionen inte ens nämner högskolepedagogik, säger Simon Edström.


Kategorier: Artiklar, Etik, Juridik, Kvalitet, Student
Lärosäten: Högskolan Dalarna