Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

Nygammal bot mot lärarutbildningens problem

Mer av samma medicin men inga nya resurser.

4 februari, 2021
Per-Olof Eliasson

Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

Höjd kvalitet, fler lärartimmar, mer praktiknära forskning. Visst låter det bra. Men hur ska det gå till utan mer resurser? Den promemoria om lärarutbildningarna  som nu gått ut på remiss verkar ha få utsikter att göra något åt lärarutbildningarnas grundläggande problem.

Intentionerna är goda. Och varje delförslag i sig är säkert bra och genomtänkt. Men jag är skeptisk till att de avhjälper lärarutbildningarnas grundproblem som de framkom i Universitetslärarens Fokus om lärarutbildningen i nummer 8/2020: politisk klåfingrighet, underfinansiering och för liten forskningsanknytning.

Enligt Universitetslärarens Fokus är ett av lärarutbildningarnas problem att de är politiskt styrda i mycket högre utsträckning än någon annan högskoleutbildning. Den senaste promemorian om lärarutbildningarna kan ses som ett kvitto på att den analysen är korrekt. Som enda högskoleutbildning hade lärarutbildningen en egen punkt i januariöverenskommelsen, punkt 56. En utredning med kort tidsfrist tillsattes och den redovisades till minister Matilda Ernkrans förra våren.

Vid ett digitalt seminarium på Uppsala universitet i maj förra året påpekade en av utredarna, Anders J. Persson, att de gärna hade haft dubbelt så lång tid på sig. Men i dagens politik är det bråttom, mycket ska hinnas med i det sköra parlamentariska läget och innan mandatperioden är slut.
Utredningen var gjord på uppdrag av utbildningsdepartementet och betraktades som intern och blev aldrig offentlig. Men efter att den under hösten förhandlats mellan januaripartierna har den resulterat i en promemoria som gått ut på remiss.

En följd av politikernas stora intresse för lärarutbildningarna är att examensmålen har blivit många fler än för andra utbildningar, vilket är ett omvittnat problem. Antalet examensmål lär inte minska till följd av den här promemorian, men det nya är att de i huvudsak ska samlas i en egen förordning.
Åtminstone ett nytt examensmål tillförs, utan att jag sett att något annat tagits bort. Nu ska alla lärarutbildningar innehålla kognitionsvetenskapliga rön om inlärning och studiemetoder. Det är något som bland andra skoldebattören Isak Skogstad länge förespråkat och en fråga som han troligen drivit i förhandlingarna mellan januaripartierna, i sin roll som skolpolitisk expert hos Liberalerna. Så kommenterar han också mycket positivt förslaget i en krönika i GP under rubriken ”Äntligen görs något åt lärarutbildningen ”.

Vidare föreslår promemorian att kvaliteten på lärarutbildningarna ska höjas och de lärarledda timmarna ska bli fler. Frågan är hur det ska gå till, för det kommer inga nya pengar. Jag citerar ur promemorian sidan 178:
”Sammanfattningsvis bedöms samtliga förslag i denna promemoria endast innebära marginellt ökade kostnader vilka ska finansieras inom berörda lärosätens befintliga ekonomiska ramar.”
Men det är ju inte ett överskott av pengar som präglar landets lärarutbildningar.
SULF har i skriften Systemfel i kunskapsfabriken (2018) visat att av alla utbildningar på högskolan har lärarutbildningen drabbats hårdast av urholkningen av resurser.

Vidare ska enligt promemorian även forskningsanknytningen öka, särskilt praktiknära forskning, något som är mycket behövligt efter vad som kom fram i Universitetslärarens Fokus. Problemet är även här att promemorian inte föreslår några nya resurser.

Om man inte plockar bort något av allt det som lärarutbildningarna ska genomföra, utan lägger på nya uppgifter och inte tillför några nya pengar, så torde det vara svårt för utbildningarna att uppfylla promemorians målsättning, formulerad i rubriken ”Ökad kvalitet i lärarutbildningen och fler lärare i skolan”.
Men eftersom promemorian i huvudsak ordinerar mer av samma, kanske den trots allt inte ställer till det alltför mycket för den arbetsro som lärarutbildarna så väl behöver.

Per-Olof Eliasson, journalist och mångårig medarbetare på Universitetsläraren som med jämna mellanrum återkommer med nyhetskrönikor på universitetslararen.se

Per-Olof Eliasson

Håller du med eller inte? Skriv till redaktionen.

Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023