Utbildarna drabbas av
intensiv och kritisk debatt

Granskningar av debatten om lärarutbildningen i massmedia visar att den huvudsakligen ger en negativ bild av utbildningen. Pedagogisk teori och lärarutbildningen får ofta skulden för problem som skolan dras med.

Sverker Lindblad, professor emeritus vid Göte­borgs universitet, har gått igenom debatten om pedagogisk forskning, lärarutbildning och skolan i ett antal stora dagstidningar under åren 2000 till 2020. Artikeln är ett underlag till ett onlineseminarium som Swedish Educational Research Association, SWERA, höll i oktober 2020.

Sverker Lindblad

– Jag försöker i den här artikeln beskriva vad som skrivs, vad som förs fram.
Det är viktigt att veta vad som sägs och då inte för att värdera om det är sant eller falskt. Jag har som jag tycker en väldigt viktig poäng att det är bra med saklig kritik, om man ser till samspelet mellan vetenskap och politik, säger Sverker Lindblad.

Han finner tre återkommande teman i artiklarna:

  • Svensk skola är i kris, med brister i undervisning och kontroll.
  • Lärarutbildningarna är undermåliga med svikande rekrytering.
  • Läroplanerna fungerar inte, eller vilseleder lärarna.

I allmänhet är det problem och brister i svensk skola och utbildning som avhandlas i debattinläggen, medan eventuella framsteg och förbättringar oftast lyser med sin frånvaro.
– En dominerande tendens är att man skriver att skolan måste göras om, att den måste göras mer effektiv, att den måste arbeta mer med frågor om kunskaps­förmedling.

Sverker Lindblad sammanfattar de vanligaste åtgärderna som föreslås från dem som debatterar lärarutbildningar:
De vill ha skolreformer som sätter kunskapen i fokus och en effektivitet som gör att Sverige kan hävda sig som kunskapsnation.
Vidare ska lärarutbildningarna vila på en ordentlig kunskapssyn och inte på vad de menar är en relativistisk och abstrakt uppfattning om kunskap. Läroplanerna ska reformeras, med viktiga kunskapsmål i centrum och med lärare som är kunskapsförmedlare och motståndare till populistiska och vetenskapsfientliga strömningar.
– De här punkterna återkommer och har återkommit under lång tid, de fanns i huvudsak redan vid grundskolereformen på 1960-talet, säger Sverker Lindblad.

Kritik mot utbildningarnas innehåll
I en annan analys, Lärarutbildningens omvärld 2018, publicerad på webbsidan för Arbetsgruppen för lärar­utbildning inom Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, sammanfattar Daniel Berlin från Göteborgs universitet debatten. Enligt den analysen har lärarutbildningarnas innehåll och kvalitet haft en framträdande plats på landets debatt- och ledarsidor.
Daniel Berlin konstaterar att den stora majoriteten artiklar har en kritisk grundton, i alla fall de artiklar som startat debatterna, de efterföljande replikerna ger en annan bild.

I analysen finner Daniel Berlin att en stor del av kritiken handlar om lärarutbildningarnas innehåll. Kortfattat handlar kritiken om att ”pedagogisk teori, eller i alla fall fel sorts pedagogisk teori, i dagsläget får för stort utrymme på bekostnad av kognitiv neurovetenskap, utbildningspsykologi och andra vetenskaper med relevans för lärande, samt klassrumsnära metodik”.

”Stereotyp bild av lärarutbildaren”
Silvia Edling och Johan Liljestrand vid Högskolan i Gävle har skrivit en vetenskaplig artikel om mediedebatten om lärarutbildningen. De har analyserat alla debattinlägg om lärarutbildningarna i fyra stora dagstidningar under 2016 och 2017.
I artikeln gör de också en forskningsöversikt över hur lärarutbildare framställs i media. De finner bland annat att lärare i Sverige framställs som offer för dålig lärarutbildning, samt att huvudsakligen negativa aspekter av lärar­utbildningen kommer fram i media.

I sin egen forskning har de funnit att den vanligaste framställningen i debattartiklarna var problem relaterade till den vetenskapliga kunskapsbasen för lärarutbildning, vilken beskrivs som poänglös och flummig (insignificant and woolly). Detta för med sig att lärarstudenter och lärare har otillräckliga kunskaper. Dessutom konstaterar Silvia Edling och Johan Liljestrand att ingen av skribenterna som initierat debatter under den undersökta perioden är forskare i pedagogik, eller lärarutbildare.

Johan Liljestrand

– Vi tar inte ställning utan har studerat tendensen i debattinläggen. Det som vi lyft fram som det stora problemet är att debattinläggen ger en stereotyp bild av lärarutbildaren. Det är problematiskt att vi pedagogikforskare och lärarutbildare utmålas som ett homogent etablissemang. Den bilden känner jag inte igen mig i. Jag har i många frågor inte alls samma åsikter som mina kollegor, säger Johan Liljestrand.

Han menar att den negativa bilden av lärarutbildning drabbar lärarutbildarnas självbild.
– En högljudd opinion hävdar att det erkännande jag får från staten, genom min anställning, inte är legitimt. Då är en konsekvens att man som lärarutbildare har lätt att tänka att man hela tiden är ifrågasatt. När det här upprepas gång på gång, är det klart att jag som lärarutbildare inte känner att jag får erkännande för det jag gör som är bra. Det blir osynliggjort. Jag tror att många andra lärar­utbildare tänker likadant, vad tror folk vi håller på med här egentligen? Företräder flumpedagogik för skattebetalarnas pengar? Det är en negativ bild som vi hela tiden måste förhålla oss till som lärarutbildare, säger Johan Liljestrand.

Tre åsikter

Varför är lärarutbildningarna så omdebatterade?

Isak Skogstad

Isak Skogstad, utbildad ämneslärare, skolpolitisk debattör och skolpolitisk expert vid Liberalernas riksdagskansli.
– För att många upplever att lärarutbildningarna är alltför frånkopplade från den verklighet som lärare möter ute i klassrummen. Det både är och har varit för stort fokus på gamla pedagogiska teorier, som förvisso må vara intressanta, men inte särskilt relevanta. Krasst kan man säga att de utbildar pedagoger – inte lärare. Vad som behövs är mer metodik och praktiska inslag, samt att teorin i stället fokuserar på moderna kognitionsvetenskapliga rön om inlärning och effektiva studiemetoder.

Inger Enkvist

Inger Enkvist, professor emerita i spanskspråkig litteratur och debattör specialiserad på utbildningsfrågor.
– Debatten gäller både ideologi och tillgång till tjänster. Dagens svenska utbildningspolitik och lärarutbildning betonar skolan som en del av en pågående samhällsförändring snarare än som en institution för utbildning. Sociala mål sätts framför inlärningsmål. En lärarutbildning som betonade kunskapsinhämtande skulle lägga mer vikt vid undervisningsämnena och praktiskt inriktad undervisningskunskap och mindre vid teoretisk pedagogik, vilket skulle påverka antalet tjänster för högskolepedagoger.

Kerstin Tham

Kerstin Tham, rektor vid Malmö universitet och ordförande för Arbetsgruppen för lärarutbildning inom SUHF.
– Det enkla svaret är att det i samhället finns ett stort engagemang och stort intresse för barnen, barnens lärande och skolgång samt utbildning och skolfrågor i allmänhet. Skolan är en av våra mest samhällskritiska verksamheter och våra lärare är mycket viktiga för samhället. Lärarutbildningarna anses därför också vara mycket viktiga, eftersom de är så nära kopplade till lärarna, skolan och barnens utbildning. Det för med sig att det är väldigt många som har olika synpunkter på lärarutbildningen.


Kategorier: Artiklar, Arbetsmiljö, Forskning, Kvalitet, Politik, Undervisning, Utbildning