Det nuvarande kvalitetssäkringssystemet infördes 2016 då det också beslutades att en extern granskning skulle genomföras efter tre år. Uppdraget gick till Faugert&Co utvärdering som granskat den pågående utvärderingscykeln (2017–2022) och nu överlämnat resultatet till UKÄ.
Till det som framhålls som positiva aspekter på systemet är att det tagits fram i dialog med sektorn, att kvalitetsfrågor fått större utrymme och att medvetenheten om kvalitetsfrågorna ökat genom att lärosätena nu ansvarar för det egna kvalitetsarbetet.
Lärosäten relativt positiva
Utvärderingen konstaterar att kvalitetssäkringssystemet ”i stort är tydligt kvalitetsdrivande” och att högskolesamfundet på det hela taget ser positivt på systemets utformning, som innebär granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete, utbildningsutvärderingar, prövningar av examenstillstånd samt tematiska utvärderingar.
Mest nöjda med systemet är högskolor och nya universitet, minst nöjda konstnärliga högskolor och fackinriktade universitet, medan de stora, breda universiteten placerar sig ungefär i mitten.
Studenter, doktorander och representanter för lärosäten, arbetsliv och FoI-organisationer betonar vikten av att systemet i sin nuvarande form finns kvar, samtidigt som de efterlyser revidering och utveckling.
Mindre omfattande dokumentation
Den externa granskningen bekräftar att det finns behov av revidering och utveckling av systemet, i rapporten finns flera rekommendationer om vad som kan och bör förändras.
En av de rekommendationer som markeras som ”starka och prioriterade” är att kvalitetssäkringssystemet ska anpassas så att det tar hänsyn till olika lärosätens storlek, organisation och förutsättningar.
En annan rekommendation är att omfattningen av den dokumentation som begärs in från lärosätena bör bli mindre omfattande, dock utan att det påverkar granskningarnas kvalitet.
Till det som lärosätena anser betungande är nämligen att stora mängder dokumentation begärs in från bedömarna, det handlar också om ökad arbetsbörda kopplat till antalet utvärderingar.
Arbetsbördan påverkas också genom att självvärderingen tar tid, det gäller både mindre lärosäten med små resurser och stora lärosäten där informationsinsamlingen är mer omfattande.
Tematiska utvärderingar ifrågasätts
Ytterligare en stark och prioriterad rekommendation är att de tematiska utvärderingarna helt kan utgå ur kvalitetssäkringssystemet, alternativt att formatet förändras.
Sektorns uppfattning om de tematiska utvärderingarnas ändamålsenlighet och kvalitetseffekter varierar, exempelvis finns efterfrågan på en mindre granskande funktion och mer kollegialt lärande.
De tematiska utvärderingarna har från systemets införande också väckt farhågor både hos lärosäten och avnämare (som studenter och arbetsgivare) om risk för politisk styrning (då regeringen kan fatta beslut om att en tematisk utvärdering ska genomföras) och att lärosätenas autonomi därmed skulle inskränkas.
Övriga rekommendationer
Bland övriga rekommendationer (som dock inte betonas som ”starka och prioriterade”) finns bland annat punkter som att undvika att flera granskningar sker samtidigt för ett lärosäte, att tidplan för utvärderingsmoment ska meddelas med god framförhållning och att vägledning och instruktioner bör förenklas.
Vidare rekommenderas att bedömningsområdenas relation till varandra ses över, att återkopplingen från bedömargrupperna har ”en tydligt utvecklande funktion” för lärosätena och att utrymme ges för dialog mellan bedömargrupper och lärosäten.
Den externa granskningen tar också upp studenternas och arbetslivsföreträdares efterfrågan på jämförbarhet mellan olika utbildningar, och rekommenderar en översyn av hur detta kan infogas i kvalitetssäkringssystemet.
Man rekommenderar att arbetsmarknadsperspektivet ”förtydligas ytterligare”, för att uppnå bättre arbetslivskoppling och underlätta studenternas matchning mot arbetslivet.
