Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

”Byråkratisk mardröm”
för inresande postdok

Postdoktorer från EU-länder, finansierade med stipendier, riskerar att hamna i en svår situation. För Kerstin Seier tog det sju månader att få ett personnummer.

16 december, 2020
Per-Olof Eliasson
Rosita Nilsson

När postdoktorer från europeiska länder flyttar till Sverige är de inte längre sjukförsäkrade i sina hemländer eftersom de betraktas som utflyttade. Men om de är finansierade med stipendier är de ofta inte heller sjukförsäkrade i Sverige på grund av att de inte är anställda här.
– Eftersom de inte betalar skatt i Sverige, och lärosätena inte betalar sociala avgifter för dem, måste de för att få ett svenskt personnummer kunna intyga att de har en heltäckande sjukförsäkring, säger Rosita Nilsson, HR-strateg vid Umeå universitet och talesperson för en arbetsgrupp inom Euraxess-nätverket i Sverige som arbetar med stipendiefrågor.
– För stipendiater som kommer från ett utomeuropeiskt land ställer Skatteverket inte det kravet eftersom de har uppehållstillstånd. Detta upplevs så klart som väldigt diskriminerande, säger Rosita Nilsson.

Kerstin Seier

Fick ingen hjälp i Sverige
En av de postdoktorer som råkat illa ut är Kerstin Seier från Tyskland. Hon kom i februari till Umeå universitet som postdoktor och forskar inom virologi.
– Jag ansökte om personnummer när jag kom till Sverige men fick beskedet att jag inte kunde få det eftersom jag inte hade en heltäckande sjukförsäkring. Då upptäckte jag att det inte finns någon försäkring i Sverige som uppfyller Skatteverkets krav, säger Kerstin Seier.

Ingen instans i Sverige kunde hjälpa henne och i Tyskland ansåg man att hon ska vara försäkrad i Sverige. Kerstin Seier överklagade Skatte­verkets beslut men fick avslag.
– Till sist hittade tyska myndigheter en EU-bestämmelse som sa att jag var ett specialfall och att jag kan få en sjukvårdsförsäkring i Tyskland om jag betalar den helt själv. Försäkringen kostar 420 euro per månad vilket påverkar ekonomin en hel del då stipendiet är på 25 000 kronor per månad.

När försäkringen kunde intygas fick Kerstin Seier till sist ett svenskt personnummer i september.
– Om jag ska vara ärlig är jag väldigt förbannad. Det är tillräckligt stressande att flytta till ett annat land och börja ett nytt forskningsprojekt utan att behöva sju månaders byråkratisk mardröm, säger hon.

Ett ökande problem
Rosita Nilsson påpekar att det här är ett ökande problem eftersom internationella postdoktorer blir allt fler. Enbart vid Umeå universitet finns ett stort antal postdoktorer med stipendier varav ett flertal har haft problem med att folkbokföra sig.
– Jag känner till postdoktorer som har stannat utan personnummer, det är väldigt riskfyllt, individen riskerar att själv stå för notan för sjukvården. De flesta lyckas på något sätt ordna en försäkring själv. Men i värsta fall åker de härifrån eftersom de inte kan lösa försäkringsfrågan.
– Regeringen behöver upp­märk­sam­mas på EU-stipen­diaters problematiska och osäkra sjukförsäkringssituation. En tänkbar lösning är att Kammarkollegiet får i uppdrag att ta fram en tilläggsförsäkring som lärosäten kan tillämpa för denna målgrupp, säger Rosita Nilsson.

Robert Andersson, SULF:s förhandlingschef
Robert Andersson

”En skandal!”
SULF:s förhandlingschef Robert Andersson påpekar att SULF inte vill att postdoktorer ska finansieras med stipendier, men de som ändå kommer hit ska ha riktiga villkor.
– Det är en skandal! Den som inte är anställd i någon medlemsstat ska vara social­försäkrad där man är bosatt och i den försäkringen ingår sjukvård. Detta framgår med all önskvärd tydlighet av såväl Försäkrings­kassans som Sveriges kommuner och regioners hand­böcker. Problemet tycks vara att Skatte­verket har en annan uppfattning som strider mot både EU:s regelverk för försäkrings­till­hörighet och Försäkringskassans bedömning.
– Det här sänder inte så goda signaler om hur det funkar i Sverige. Vill vi öka internationaliseringen ska vi inte sätta upp hinder för människor att komma hit, säger Robert Andersson.

”Regeringen följer frågan”
I ett mejlsvar till Universitets­läraren skriver Tove Kullen­berg, pressekreterare hos Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, att det är bra att frågan uppmärksammas:
”Stipendiefinansierade postdoktorer är /…/ en grupp som riskerar att falla mellan stolarna, eftersom de vare sig är anställda eller doktorander. /…/ Det är viktigt att ge goda förutsättningar för att rekrytera och behålla den kompetens som forskare från andra EU-länder besitter. Regeringen följer frågan om stipendiefinansierade postdoktorer noga.”

Per-Olof Eliasson

Europeiskt nätverk för forskarrörlighet

Euraxess-nätverket är ett europeiskt initiativ som syftar till att främja karriärutveckling för forskare och stimulera till forskarrörlighet inom EU, attrahera forskare utanför EU, upplysa forskare om deras rättigheter samt synliggöra lediga forskartjänster inom Europa.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023