Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Digitalt högskoleprov en framtidsfråga som dröjer

För ett år sedan konstaterade Universitets- och högskolerådet att en digitalisering av högskoleprovet är nödvändig på sikt. Pandemin har förändrat förutsättningarna.

15 december, 2020
Kajsa Skarsgård
Högskoleprovet fråge- och svarshäften
Högskoleprovet infördes 1977 och är alltjämt i pappersform. Enligt UHR:s rapport som kom för ett år sedan finns de tekniska lösningarna på marknaden, för att kunna digitalisera provet.

Det framtida digitala högskoleprov som Universitets- och högskolerådet, UHR, föreslog i en rapport till regeringen i december 2019, liknar i sin konstruktion det nuvarande provet, men skrivs på medhavd eller lånad dator i en särskild lokal.
Vid nuvarande högskoleprov kontrolleras deltagarens identitet sju gånger under provdagen och hen är under ständig uppsikt av en prov­ledare. UHR:s bedömning är att en sådan säkerhet kring provet är nödvändig för att motverka fusk, och att det inte går att upprätthålla om deltagarna skriver provet på distans.

Tuula Kuosmanen

Av den anledningen skulle ett digitalt prov inte lösa de problem kring smittskyddssäkerhet som UHR har brottats med under året.
– Det man skulle kunna vinna på ett digitalt prov är att det inte behöver förvaras och förflyttas, säger Tuula Kuosmanen som är chef på avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor vid UHR.

Skulle kunna öka säkerheten
Högskoleprovet infördes 1977 och dess pappersform ser ut som något från en svunnen tid. Fram till 1990 skrevs 10 000–15 000 prov årligen, men sedan 2010 har det handlat om 98 000–137 000 prov som ska levereras till provstället, kontrollräknas otaliga gånger under dagen, bäras fram och tillbaka mellan provsalen och provledarrummet, för att sedan fraktas under uppsikt till det ansvariga lärosätet och slutligen till Umeå universitet för rättning.

Ett digitalt prov skulle kunna effektivisera arbetet och öka säkerheten, liksom öka möjligheten till färre fysiska kontakter för alla som arbetar med genomförandet av provet. Men frågan om digitalisering har inte tagits upp mellan UHR och regeringen under året. Skälen är flera.

Svårt mäkta med
Redan innan pandemins utbrott bedömde UHR att det inte har resurserna att fortskrida med frågan samtidigt som myndigheten har i uppdrag att ta fram ett nationellt behörighetsprov till hög­skolan, något som väntas ta flera år.
Att det på grund av pandemin nu ska genomföras tre högskoleprov per år fram till 2023 tynger berörda verksamheter ytterligare. Enligt UHR:s rapport är en digitalisering av högskoleprovet ett omfattade och komplext företag som skulle ta omkring fem till åtta år och kosta 80 miljoner kronor.

Peter Honeth

Peter Honeth har i sin tillfälliga roll som nationell samordnare för högskoleprovet fått en ökad medvetenhet om hur komplicerat sy­stemet för högskoleprovet är.
– Jag har stor förståelse för att verksamheterna inte skulle mäkta med en digitalisering nu. Frågan är stor och jag tror att den kräver en särskild utredning, säger han.

Hans uppdrag är att lösa den kortsiktiga frågan kring att genomföra högskoleprovet också under våren 2021, men han påpekar att digitaliseringen är en viktig fråga långsiktigt.

Fokus på smittskydd
Peter Honeths uppdrag är också att se över ansvars­fördelningen kring högskoleprovet. När Universitetsläraren frågar ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans (S), hur regeringen ser på behovet och möjligheterna att digitalisera högskoleprovet svarar hon bara att regeringen först behöver invänta rapporten om hög­skole­provets organisation.
– Under hösten har fokus varit att säkerställa ett smittskyddssäkert högskoleprov, skriver Matilda Ernkrans också i mejlet.

Pandemins accelerering av lärosätenas digitalisering kan skapa bättre förutsättningar för att sjösätta ett digitalt hög­skoleprov när det väl blir aktuellt.
Enligt UHR:s rapport finns de tekniska lösningarna som behövs på marknaden, men UHR menar att det avgörande är att lärosätena har en utbyggd it-infrastruktur.

Utrustning, bandbredd och tillgång till ström behöver säkras och ett digitalt prov skulle ställa högre krav på standardisering av lokalerna. UHR tror att även ”mobila infrastrukturlösningar” skulle behöva nyttjas, likaså grundskolor och gymnasier som uppfyller kraven för digitala prov.
Provvaktens roll skulle förändras och behöva professionaliseras för att innefatta löpande it-support åt de skrivande. Tanken är att provvakterna genom ett monitoreringsverktyg också ska kunna följa deltagarnas aktiviteter på datorn, där ett program körs så att datorn inte kan ha kontakt med internet eller andra program.

Kajsa Skarsgård
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023