I en statistisk analys har UKÄ studerat de forskarutbildades arbetsmarknad åren 2007–2018.
– Vi har tittat på de disputerade som är yrkesverksamma i Sverige. Det är både de med svensk doktors- eller licentiatexamen och de med utländsk forskarexamen, säger Martin Söderhäll som gjort analysen.
Antalet disputerade i arbetslivet har från 2007 till 2018 ökat från 48 000 till 68 000. Också de disputerades andel av arbetskraften har gått upp från 1 procent till 1,3 procent. Andelen kvinnor har även ökat kraftigt. Bland de sysselsatta med en svensk doktorsexamen var 34 procent kvinnor 2007, motsvarande andel var 43 procent år 2018.
Föga förvånande är universitet och högskolor samt vården de dominerande arbetsgivarna för forskarutbildade. Drygt 24 000, 35 procent, av alla forskarutbildade var verksamma vid en institution vid ett svenskt lärosäte 2018.
– Av dem med examen inom samhällsvetenskap och inom humaniora och konst arbetar cirka 50 procent av de disputerade inom högskolan. Inom övriga ämnesområden är andelen 25–30 procent. Lägst är andelen bland män inom medicin och hälsovetenskap med under 25 procent, säger Martin Söderhäll.
Högre andel kvinnor kvar i högskolan
Kvinnor som disputerat vid svenska lärosäten arbetar inom högskolan i högre utsträckning än doktorsexaminerade män. Detta gäller inom alla forskningsämnesområden utom naturvetenskap.
UKÄ har även studerat utvecklingen för forskarutbildade från andra länder. Antalet personer med utländsk forskarutbildning har mer än tredubblats 2007–2018. Störst ökning ses inom vård och it-företag.
Generellt konstaterar Martin Söderhäll att de forskarutbildade är relativt ojämnt fördelade på arbetsmarknaden, med en tyngdpunkt på forsknings- och kunskapsintensiva näringar.
När det gäller position i arbetslivet arbetar forskarutbildade inom yrken med krav på fördjupad högskolekompetens i högre utsträckning än andra högskoleutbildade.
– Men forskarutbildade är inte överrepresenterade bland chefer, om man jämför med andra högskoleutbildade, säger Martin Söderhäll.
