Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Så vill oppositionen utveckla forskning och högre utbildning

Inför riksdagens budgetdebatt och med forskningspropositionen i faggorna råder som alltid mycket av politisk samsyn kring högre utbildning och forskning.
Men partierna har också sina egna profilfrågor, som avskaffande av produktivitetsavdraget, öronmärkning av basanslagen och höjd studentpeng.

26 november, 2020
MarieLouise Samuelsson
Den 15 december ska statsbudgetens utgiftsområde 16, utbildning och universitetsforskning, debatteras i kammaren.
Kristina Axén Olin (M)

– Sverige har varit bra, men har halkat efter och måste bli bättre, därför behövs mer resurser till forskning och högre utbildning och vi måste också sluta betrakta frågorna som arbetsmarknadsåtgärder.
Det säger Kristina Axén Olin, Moderaternas talesperson för högre utbildning och forskning.
– Forskningsmedel ska inte fördelas lika över alla lärosäten. I stället krävs kraftsamling i kluster, det vill säga mer samarbete mellan lärosätena.

Moderaterna efterlyser vidare ”en övergripande förändring” av resurstilldelningsystemen.
– Regeringens styrning via regleringsbreven måste också minska, som det är nu får lärosätena alldeles för många politiska uppdrag. Vi vill också se en tilldelning som styrs mer mot kvalitet.
– Det handlar om att klargöra vad Sverige vill med forskning och högre utbildning, det är alldeles för lite debatt om dessa frågor.

SD vill avskaffa kritiserat avdrag
Sverigedemokraterna vill bland annat att högskolesektorn ska få mer resurser genom ett avskaffande av det så kallade produktivitetsavdraget och avsätter i sin skuggbudget cirka 450 miljoner per år till detta. Produktivitetsavdraget innebär krav på effektivisering, genom att den årliga pris- och löneuppräkningen minskas, motsvarande produktivitetsutvecklingen i privata tjänstesektorn.

Robert Stenqvist (SD)

– Det går inte att försvara produktivitetsavdraget som kanske från början fyllde en funktion, men som nu bara innebär att anslagen verkar större än vad de är, eftersom regeringen tar tillbaka pengar genom avdraget, säger Robert Stenkvist, SD:s talesperson för högre utbildning och forskning.

Stenkvist ser avskaffandet som en viktig del av SD:s högskolepolitik, men framhåller också akademisk frihet och att det allra viktigaste är kvalitet på högre utbildning och forskning.

V framhåller studenterna
I Vänsterpartiets budgetmotion finns bud om en höjning av ersättningen per helårsstudent till lärosätena, och partiet anslår cirka 330 miljoner för att stärka kvaliteten på högre utbildning.

Illona Szatmari Waldau (V)

– Lärosätena ska också få betalt för de studenter man har, inte betalt för det de presterar, medel ska inte baseras på genomströmningen, säger talespersonen Illona Szatmari Waldau.

Vänsterpartiet ligger nära regeringen i budgethänseende, men har utöver det ett tydligt fokus på studentrelaterade frågor. Studentinflytandet ska stärkas genom extra medel till studentkårerna och i förslag om att införa en semesterersättning i vårterminens studiemedel.
– De förslag vi har som gynnar studenterna gynnar samtidigt universitetslärarna, säger Illona Szatmari Waldau som också hoppas att forskningspropositionen kommer att innehålla förslag om stärkt akademisk frihet, även för högre utbildning.

KD vill satsa på geriatrik
I Kristdemokraternas budgetmotion återfinns några särskilda forskningssatsningar, som 150 miljoner kronor per år för inrättande av ett nationellt forskningsprogram inom geriatrik.

Pia Steensland (KD)

– Men det är viktigt att vi politiker inte detaljstyr sådana satsningar, det måste vi överlåta till forskarna, säger Pia Steensland, partiets talesperson.

Hon ser positivt på att regeringen ökar basanslagen men efterlyser mer transparens kring hur basanslagen används och skulle gärna se att detta ses över.
KD vill också att en del av basanslagen ska öronmärkas till löner och tjänster för att förbättra forskares och lärares karriärvägar, något Pia Steensland har personlig erfarenhet av, som docent vid Karolinska institutet.
– En av anledningarna till att jag sökte mig bort från akademin var de osäkra villkoren, som bland annat innebar att jag fick mitt livs första fasta anställning när jag var 42 år. Men då under förutsättning att jag drog in min egen lön med externa medel.

SULF positivt till flera förslag
SULF:s chefsutredare Karin Åmossa noterar att SD genom förslaget att avskaffa produktivitetavdraget lyfter en fråga som SULF drivit i många år, hittills utan att det väckt särskilt stort politiskt intresse.

Karin Åmossa

– Det är bara att hoppas att flera politiska partier tar sig an detta, det är märkligt att det inte finns mer engagemang och vad det verkar inte så stor kunskap om produktivitetsavdraget.

Hon ser generellt positivt på att oppositionspartierna (liksom januaripartierna) betonar kvalitet i högre utbildning och forskning.
Samtidigt understryker hon att kvalitet förutsätter resurser och bra villkor, för att ge kreativa, trygga miljöer och akademisk frihet.
– Det är viktigt att regeringen får stöd för sitt förslag att stärka den akademiska friheten för både högre utbildning och forskning, säger Karin Åmossa som påpekar att man på EU-nivå talar alltmer om att skapa ”kvalitetskulturer” inom akademin.
– Men att ”bara” prata om kvalitet och kvalitetskulturer räcker inte, begreppen omfamnas nämligen av länder som Turkiet och Polen som samtidigt har föga intresse av akademisk frihet.

MarieLouise Samuelsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023