Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

Pandemin ett dråpslag mot akademin i andra länder

Hundratusentals jobb hotade och allt färre kan studera.

22 oktober, 2020
Per-Olof Eliasson

Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

Internationellt slår coronapandemin hårt mot lärosätens ekonomi och många universitetslärare riskerar att stå utan jobb. Dessutom tyder mycket på att pandemin kommer att öka skillnaderna inom den högre utbildningen.

Situationen i Sverige, där högre utbildning i huvudsak är finansierad av staten, skiljer sig stort från länder där studier till stora delar bekostas av terminsavgifter.
I Sverige har antalet nya studenter ökat med 14 procent jämfört med föregående hösttermin. Men i många andra länder är det färre som söker högskoleutbildning. I exempelvis USA är det 16 procent färre nya studenter som antagits till höstterminen.
Dessutom hoppar högskolestudenter i USA av i alarmerande takt. Enligt en ny undersökning har 16 miljoner amerikaner avbrutit planerna på att studera på college, rapporterar journalistskolan och researchorganisationen Poynter.org. Avbrutna studier är dubbelt så vanligt bland studenter från familjer med låg inkomst. De främsta anledningarna som uppges är rädslan för att smittas med covid-19 och att inte ha råd på grund av den ekonomiska krisen som orsakats av pandemin.

Enligt Poynter.org visar historisk statistik att färre än en av fem avhoppade högskolestudenter börjar studera igen.
”Särskilt bland studenter från etniska minoriteter raderar den här nedgången åratal av framsteg,” skriver Poynter.org.
Det finns alltså stora skillnader i hur coronapandemin påverkar studenter i högskolan i USA, beroende på etnicitet, samhällsklass och typ av lärosäte. Det gäller exempelvis hur stor andel som planerar att anmäla sig till färre kurser på grund av pandemin. De är få bland vita och bland dem med högre inkomst, 3 respektive 5 procent. Däremot är de många bland studenter med asiatisk bakgrund och de som är spansktalande, 29 respektive 24 procent.

Studenter och familjer kommer att drabbas hårt av de ekonomiska konsekvenserna av krisen och kanske inte ha råd att delta i högre utbildning, konstaterar International Association of Universities, IAU, i en rapport från i våras om tillståndet för högre utbildning i världen.
I samma rapport betonar IAU också de stora regionala skillnaderna, där Afrika skiljer ut sig. Exempelvis uppgav bara 66 procent av lärosätena i Afrika att de hade infrastruktur för att kommunicera om covid-19, medan nästan samtliga lärosäten i övriga världen hade den möjligheten.

Ett annat exempel är att en stor andel afrikanska lärosäten inte kunde flytta undervisningen online. När deras campus stängdes blev de därför tvungna att avbryta undervisningen.
I Afrika stoppade 24 procent av lärosätena helt undervisningen i våras medan andelen är mycket låg i alla andra regioner. Endast knappt 30 procent av de afrikanska lärosätena kunde snabbt flytta undervisningen online, jämfört med 85 procent av lärosätena i Europa. Till detta ska läggas att Afrika har lägst andel lärosäten som får statligt stöd under pandemin.

Men även från rika länder är det tätt mellan larmrapporterna om ekonomisk kris för lärosäten. Så befarar Statistics Canada, Kanadas motsvarighet till SCB, att landets lärosäten kan förlora motsvarande över 20 miljarder kronor på grund av covid-19, till stor del till följd av färre internationella studenter. Statistics Canada fruktar också att färre inhemska studenter kommer att studera under läsåret.
I Storbritannien uppskattar Institute for Fiscal Studies att den brittiska universitetssektorns långsiktiga förluster på grund av coronapandemin kan bli motsvarande 125 miljarder kronor, eller mer än en fjärdedel av inkomsten på ett år.

Som en följd av de ekonomiska påfrestningarna försvinner rekordmånga jobb i akademin, i första hand för dem utan fast anställning.
Från USA rapporterar The Chronicle of Higher Education att pandemin har berövat hundratusentals anställda i högre utbildning deras jobb. Två tredjedelar av lärosätena i USA har sagt upp anställda eller kan komma att göra det nästa år.
I Storbritannien hävdar University and College Union att potentiellt upp till 30 000 jobb kan försvinna, eftersom lärosätena förväntar sig en dramatisk minskning av internationell studentrekrytering.
I Australien befarar fackföreningen National Tertiary Education Union att covid-19 kan innebära upp till 90 000 förlorade jobb inom universitetssektorn i landet.
”Det är inte uteslutet att uppemot 50 000 av våra kollegor redan har förlorat arbetet sedan covid-19-katastrofen började,” uppskattar organisationen.

Per-Olof Eliasson, journalist och mångårig medarbetare på Universitetsläraren som med jämna mellanrum återkommer med nyhetskrönikor på universitetslararen.se

Per-Olof Eliasson

Håller du med eller inte? Skriv till redaktionen.

Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023