Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Rättsosäkert när forskare utreds av egna lärosätet

Den nya ordningen för hantering av oredlighet sätter sig alltmer, men i vägledningen för lärosätena som hanterar andra avvikelser saknas rätt för den misstänkte att få en fri­stående bedömning.

21 oktober, 2020
Kajsa Skarsgård

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning, NPOF, inrättades i år i och med den nya lagen om oredlighet i forskning. Under dess första nio månader överlämnade lärosäten 19 ärenden till nämnden, och 16  ärenden kom in genom anmälningar.
Av dessa har 13 avgjorts. Tre fall har nämnden bedömt vara oredlighet.

Som Universitetsläraren har rapporterat tidigare, rör det första fallet KI:s tidigare prorektor Karin Dahlman-Wright och en konstaterad bildmanipulering. Hon har överklagat beslutet.
Det andra fallet är en forskare vid Linköpings universitet som nämnden anser ha gjort sig skyldig till plagiering. Forskaren har hänvisat till skrivsvårigheter, men nämnden anser att det är ett fall av grov oaktsamhet.
Det tredje ärendet gäller en forskare vid Uppsala universitet som bedömts skyldig till plagiering och självplagiering. Enligt NPOF har detta begåtts med uppsåt.
Besluten vinner laga kraft först när överklagandemöjligheten upphört, och lärosätena beslutar om disciplinpåföljd.

Nämnden hade till och med september avvisat sex fall som inte fallit under nämndens ansvar, och gett fyra fall avslag, det vill säga bedömt att det inte rört sig om oredlighet.

Thomas Bull

Justitierådet Thomas Bull är nämndens ordförande och menar att det är för tidigt att säga att nämnden har utvecklat någon praxis, men i besluten går ändå att utläsa vissa tolkningar av den nya lagen.
Till exempel konstaterar nämnden att fabricering och förfalskning som huvudregel alltid utgör oredlighet, medan inte alla fall av plagiering är att anse som en så pass allvarlig avvikelse från god forskningssed.

Fler ärenden än beräknat
Regeringen bedömde att NPOF skulle hantera ett tiotal ärenden per år och budgeterade därefter, men det kan bli ett fyrtiotal till årets slut.
– Jag tror att vi kommer att behöva expandera vårt kansli för att klara av ärendetillströmningen, säger Thomas Bull.

Det som faller utanför lagens definition av oredlighet (se faktarutan) och anses vara andra avvikelser från god forskningssed prövas även fortsättningsvis av lärosätena. De ska ha låg tröskel i bedömningen av vad som är NPOF:s ansvar, och Thomas Bulls intryck så här långt är att de har haft det.

Svårt att överklaga andra avvikelser
Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström har tidigare i Universitetsläraren utryckt sig kritiskt till lagens begränsade definition av oredlighet och menat att rättssäkerhetsproblemen med att lärosätena utreder sig själva därmed ofta kvarstår.

Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, antog i maj i år en vägledning för lärosätenas hantering av misstankar om avvikelser från god forskningssed. Där står det däremot ingenting om att ge en anklagad forskare möjlighet till en oberoende bedömning från en extern part. Expertgruppen som man tidigare kunde begära ett oberoende yttrande från lades ner vid årsskiftet, och regeringen har gett lärosätena förtroendet att nu själva hantera uppgiften.

Eva Wiberg

På frågan om varför detta inte tas upp i vägledningen säger Eva Wiberg, Göteborgs universitets rektor och ordförande i den arbetsgrupp som har tagit fram dokumentet, att det alltid finns rätt till en fristående bedömning eftersom NPOF:s beslut kan överklagas. Men NPOF beslutar inte om avvikelserna som är lärosätenas ansvar.

Sedan säger hon att lärosätena årligen ska rapportera in de avvikelser som de har beslutat om till NPOF, men enligt Thomas Bull kommer nämnden inte att ha rollen som kontrollinstans för lärosätenas ärendehantering, utan det handlar enbart om kunskapsinsamling till regeringen och andra intressenter.

Vad ska då en misstänkt göra som upplever att det egna lärosätet inte hanterar ärendet på ett opartiskt sätt?
– Då menar jag att man kan överklaga detta till förvaltningsdomstol, svarar Eva Wiberg.

Men en del av rättssäkerhetsproblematiken är ju att lärosätets beslut inte heller kan överklagas.
– Beslut om andra avvikelser är inte överklagbara, men däremot är beslut om oredlighet det.

Så vad har man för möjlighet att få en bedömning från en utomstående part när det rör sig om avvikelser?
– Det är en bra fråga och vi får ta och jobba vidare med den, säger Eva Wiberg.

Hon tillägger efter intervjun att forskaren kan vända sig till Universitetskanslersämbetet vid synpunkter på handläggningen. Men den tillsynsmyndigheten kan som mest ge lärosätet kritik för brister i handläggningsprocessen ut­ifrån gällande regelverk, inte bedöma eller ompröva sakfrågan om avvikelser från god forskningssed.

Kajsa Skarsgård

Oredlighet i lagen

NPOF prövar oredlighet i forskning, definierat som ”en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning”. Andra avvikelser från god forskningssed prövas av lärosätena.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023