Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

UKÄ kritiserar Lunds universitet för hantering av avskedad forskare

Lunds universitet får nu kritik av Universitetskanslersämbetet, UKÄ, för hanteringen av det uppmärksammade oredlighetsärende som ledde till avsked av en forskare. Att varken uppge utredarens namn till den anklagade forskaren eller hjälpa forskaren att inhämta yttrande från Etikprövningsnämndens expertgrupp är två av punkterna i kritiken.

22 september, 2020
Björn Forsberg
Studenter utanför Lunds universitet
UKÄ pekar på flera brister i Lunds universitets hantering av ärendet där en forskare vid Biomedicinskt center fälldes för oredlighet i ett rektorsbeslut 15 november 2018.

”Det (har) förekommit flera brister i hanteringen av A.A:s (forskarens, red. anm.) ärende gällande misstanke om oredlighet i forskning, vilket Lunds universitet ska kritiseras för”, skriver UKÄ:s generaldirektör Anders Söderholm i beslutet.
– Jag är givetvis mycket glad för att UKÄ prövade ärendet, och att de håller med om att Lunds universitet begått flera formella fel och brutit både mot lagar och sina egna regler i hanteringen av ärendet. Detta visar att Lunds universitet är en dysfunktionell organisation, där man inte har kompetensen att möta ens grundläggande rättssäkerhetskrav i något så allvarligt som en utredning om vetenskaplig oredlighet. Detta är skrämmande hos en statlig myndighet är 2020, säger forskaren i en kommentar till Universitetsläraren.

UKÄ kritiserar i beslutet från den 15 september Lunds universitet för att ha dröjt med att kommunicera material med den oredlighetsanklagade forskaren, och att man inte har utrett om forskaren velat ha ett yttrande från Etikprövningsnämndens expertgrupp samt att universitetet på eget bevåg borde ha angett identiteten till forskaren på den postdok som bistod de sakkunniga i oredlighetsutredningen.
”Att få kännedom om namn på någon som arbetar med ett sakkunnighetsutlåtande är en uppgift som har betydelse, bl.a. i jävshänseende, för en part i ett ärende. Det har också betydelse för att kunna avgöra om han eller hon har erforderlig kompetens för uppdraget. Universitetet skulle därför på eget bevåg ha informerat A.A. (forskaren, red. anm.) vem OBS (postdoken, red. anm.) var.

”I direkt strid med LU:s föreskrifter”
UKÄ tar också upp att nämnden för utredning av vetenskaplig oredlighet vid Lunds universitet i formella anteckningar i ärendet har tagit upp att nämndens ordförande fört diskussioner med anmälaren om anmälarens upplevelse av den arbetsmiljöproblematik som följde på anmälan.
”Nämndens agerande i detta hänseende är i direkt strid med 5 § i universitetets föreskrifter om oredlighet i forskning”, skriver UKÄ i beslutet.
Orsaken är att hantering av ”påfrestningar” i samband med oredlighet ska hanteras av berörd fakultet och inte av nämnden. Nämnden ska bara ta ställning till oredlighet.

Chefsjuristen vid Lunds universitet, Annette Nilsson, säger att man kommer att gå igenom beslutet.
– UKÄ har utrett frågan och kommit fram till ett svar som universitetet givetvis tar till sig. Vi tittar på vilka konsekvenser som beslutet eventuellt innebär och kan inte svara på det i nuläget.
Annette Nilsson konstaterar också att UKÄ inte har tagit ställning till frågan om oredlighet. Enligt UKÄ beror det på att ett sådant ställningstagande inte ingår i UKÄ:s uppdrag som tillsynsmyndighet.

Friades i Arbetsdomstolen
Frågan om oredlighet i det aktuella fallet har däremot Arbetsdomstolen, AD, tidigare avfärdat i en dom.
Bakgrunden till domen i AD var att forskaren vid Biomedicinskt center, BMC, i Lund fälldes för oredlighet i forskning, så kallat forskningsfusk, den 15 november 2018 av universitetets rektor Torbjörn von Schantz.
Bakom anmälan om oredlighet i forskning stod en doktorand som hade den anmälde forskaren som biträdande handledare. Den 6 februari 2019 avskedades forskaren, enligt ett beslut i personalansvarsnämnden vid Lunds universitet.

SULF drev därefter en tvisteförhandling med Lunds universitet. Den förhandlingen slutade i oenighet, och arbetsgivaren stod fast vid avskedet. Därefter stämde SULF Lunds universitet till AD.
I domen i AD kritiseras Lunds universitet på flera ställen. Det gäller allt från de vetenskapliga bevisen för oredlighet till att det inte funnits laga skäl till uppsägningen och att det saknas saklig grund för uppsägningen.
”Avskedandet ska därför ogiltigförklaras.”, skrev AD i domen.

Lunds universitet trotsade därefter domen och valde i stället att upplösa anställningsförhållandet till en kostnad på över två miljoner kronor.
Man använde sig då av 39 § i lagen om anställningsskydd, LAS. Enligt paragrafen kan arbetsgivaren på så sätt göra sig av med en anställd trots att AD har dömt till den anställdes fördel.

Går vidare till Europadomstolen
Forskarens kamp för att få beslutet om oredlighet ändrat fortsätter.
– Beslutet att neka mig rättelse av oredlighetsbeslutet är överklagat till Förvaltningsrätten i Malmö, och vi har lämnat in en stämning till Europadomstolen för att få ärendet prövat i domstol. Arbetsdomstolen gjorde dock en egen utredning av anklagelserna om oredlighet som visade att Lunds universitet inte hade några bevis för sina anklagelser mot mig.

– Det ska bli intressant att höra universitetets motivering till varför de inte behöver kunna visa ett enda exempel på att jag har gjort fel och samtidigt hävda att beslutet att fälla mig för oredlighet är grundat på sakliga omständigheter och inte ska rättas, kommenterar forskaren.

Björn Forsberg
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023