Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Linnéuniversitetet går emot domslut – gör på samma sätt som Lund

Det ovanliga rektorsbeslutet vid Lunds universitet att inte följa en dom i Arbetsdomstolen har skapat debatt och nu lett till polisanmälan. Samtidigt har även Linnéuniversitetet använt samma ovanliga LAS-paragraf för att gå emot ett domslut. Följden är att en lektor förlorar jobbet.

28 maj, 2020
Björn Forsberg
lagbok och klubba
Enligt förarbetena till lagen om offentligt anställda är 39 § LAS tänkt att kunna nyttjas endast i sällsynta fall. Men på kort tid har nu två universitet (Linnéuniversitetet och Lunds universitet) använt sig av paragrafen för att avsluta en anställning trots att en domstol dömt till den anställdes fördel. Enligt Arbetsgivarverket var det dessförinnan tiotals år sedan en statlig arbetsgivare nyttjade denna möjlighet.

Lunds universitets vägran att följa en dom i Arbetsdomstolen, där avskedet av en forskare ogiltigförklarades, har skapat debatt. Universitetet använde 39§ i lagen om anställningsskydd, LAS, som innebär att arbetsgivaren kan göra sig av med en anställd trots att domstolen dömt till den anställdes fördel.
Chefsjuristen på Arbetsgivarverket, Hedda Mann, har tidigare sagt till Universitetsläraren att det är länge sedan en statlig arbetsgivare utnyttjade möjligheten:
– Det har, mig veterligen, inte skett på flera decennier.

Men Universitetsläraren kan nu avslöja att även Linnéuniversitetet nyligen avskedat en lektor enligt samma LAS-paragraf, trots att lektorn först fått rätt i en dom i tingsrätten.
”Universitetet har vid flera tillfällen utan någon närmare förklaring fråntagit honom arbetsuppgifter och slutligt sagt upp honom utan att ha grund för det.”, skriver tingsrätten.
Linnéuniversitetet har valt att inte överklaga tingsrättens dom. I stället använder man sig av 39 § LAS, avslutar anställningen och betalar 16 månadslöner till lektorn, enligt reglerna för den som har mindre än fem års anställning.

Polisanmälan mot rektor i Lund
Åter till det uppmärksammade ärendet vid Lunds universitet. Utöver debatt har ärendet nu också lett till en JO-anmälan och en polisanmälan.
”Gärning. Kväljande av AD-dom, falsk urkund, uppsägning, tjänstefel och jäv. Brott mot grundlagens krav på opartiskhet. Brott mot LAS/LOA-regler för uppsägning/avsked. Underlåtenhet att undanröja rättsfelet falskt avsked 6 feb 2019. BrB 15:9.”
Så står det i en polisanmälan mot rektor Torbjörn von Schantz och två av hans medarbetare. Anmälan är inskickad av Arne Grip, rättssociolog.
– Staten kan inte kvälja sina domar, säger Arne Grip i en kommentar.

Kan användas ”i sällsynta fall”
Men åsikterna om staten kan använda 39 § LAS varierar. En arbetsrättsspecialist som Universitetsläraren talat med säger att staten visst kan använda sig av paragrafen, ”så länge beslutet inte strider mot grundlagen.”
I samband med avskedet av forskaren i Lund enligt 39 § LAS har det också hänvisats till förarbetena till lagen om offentligt anställda, LOA, där det framgår att ”det endast i ytterst sällsynta fall blir fråga om att en statlig arbetsgivare inte anser sig kunna följa ett domstolsutslag.”

Samråd med Arbetsgivarverket
Men ett krav som finns för att en statlig arbetsgivare ska få använda sig av paragrafen är att man först samråder med Arbetsgivarverket. Och det uppger Lunds universitet att man har gjort.
– Samrådet har i huvudsak bestått av e-mail samt ett telefonsamtal. Arbetsgivarverket har varit ombud för Lunds universitet i tvisten. Under förberedelserna för huvudförhandlingen har naturligtvis olika scenarion diskuterats övergripande. Men det konkreta samrådet har skett efter att domen meddelades och återspeglas i mejlkorrespondensen, uppger Katarina Broman, arbetsrättsjurist vid Lunds universitet.

Universitetsläraren har läst mejlen mellan Arbetsgivarverket och Lunds universitet. Där står bland annat följande i ett mejl från Carl Durling, arbetsrättsjurist på Arbetsgivarverket:
­”Som sagt så ligger det ytterst hos Er och Ni är ju väl insatta i problematiken. Hedda (Mann, chefsjurist, red. anm.) kommer att informera GD i helgen om denna fråga.”

Rektor även JO-anmäld
Även Justitieombudsmannen, JO, har fått en anmälan om hanteringen av forskaren i Lund. Det är stiftelsen Academic Rights Watch, ARW, som står bakom den.
”Vi anmäler härmed Lunds universitets rektor Torbjörn von Schantz för överträdelse av regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet”, skriver ARW i sin anmälan.
Bakgrunden är att Torbjörn von Schantz i en debattartikel i Sydsvenskan har uppgett att det inte ingick i de sakkunnigas uppdrag i AD att bedöma om det förekommit forskningsfusk eller inte.
Enligt ARW var uppdraget att bedöma om forskningsfusk har förekommit, och man hänvisar till ett dokument från oredlighetsnämnden där uppdraget beskrivs.

Också Susanna Kjällström, tidigare förbundsjurist på SULF har varit inne på liknande tankar, och skriver på sociala medier:
”AD noterar att den sakkunnige inte verifierar universitetets ståndpunkt utan tvärtom stöder vad forskaren framfört.”

Intensiv debatt
Så åsikterna om Lunds universitets avskiljande från tjänsten av forskaren enligt 39 § LAS är många. Även kring själva domen. Detsamma gäller arbetsdomstolens värdering av ett eventuellt forskningsfusk, och de sakkunnigas uppdrag, samt hur olika personer och inblandade parter har agerat.
På sociala medier har AD-domen diskuterats intensivt. Och på Sydsvenskans webbplats har händelsen debatterats i flera inlägg under rubriken ”Aktuella frågor”.

Här några axplock:
”För att inte äventyra forskningens trovärdighet måste regering och riksdag tydliggöra vem som har mandat att avgöra forskningsfusk i Sverige. Akademin eller Arbetsdomstolen”, skriver rektor Torbjörn von Schantz den 5 maj.

Git Claesson Pipping, förbundsdirektör på SULF, replikerar den 10 maj:
”Lunds universitet visar bristande respekt för arbetsrätt och rättssäkerhet, och anser att oredlighet inte behöver bevisas. Men arbetsrätten måste gälla även för Lunds universitet. Om forskare kan mista sitt arbete på oklara grunder är det en stor fara för fri och obunden forskning.”

Torbjörn von Schantz återkommer den 12 maj:
”Lunds universitet har inte funnit någon annan råd, efter samråd med Arbetsgivarverket, än att gå emot AD:s dom och trots allt avskilja forskaren från sin tjänst.”

Han får svar från Håkan Hydén, professor emeritus i rättssociologi vid Lunds universitet, den 24 maj:
”Viktigt i sammanhanget är att Arbetsdomstolen inte bara består av jurister utan också av sakkunniga och partsrepresentanter som inte är jurister utan allmänt dugliga personer. Vid det aktuella tillfället deltog en analyschef, en business director, en koncernchef inom HR och en administratör inom polisen utöver erfarna fackliga företrädare på arbetstagar- och arbetsgivarsidan. Samtliga medverkande har mångårig erfarenhet av dömande verksamhet. Att dessa personer först nu, efter så lång tid, skulle visa sig inte kunna värdera bevis framstår som osannolikt.”

Universitetsläraren följer händelseutvecklingen vid Lunds universitet och rapporterar vidare.

Björn Forsberg
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023