Det särskilda krispaketet motsvarar 9 300 ytterligare utbildningsplatser under 2020 och 6 600 platser under 2021. Räknat i pengar tillförs 683 miljoner kronor under 2020 och 862 miljoner 2021, inklusive studiemedel.
I paketet ingår en satsning på basår motsvarande 2 000 platser under 2020 och 4 000 platser under 2021.
Då efterfrågan på högre utbildning och omskolning förväntas öka vill regeringen göra en permanent utbyggnad av högskolan, motsvarande 1 300 platser 2020 och 2 600 platser 2021.
Dessutom satsas 50 miljoner på distansundervisning och ökad tillgång på öppen nätbaserad utbildning (moocar).
Med anledning av att ökad arbetsbelastning förväntas i samband med höstens antagningar tillförs Universitets- och högskolerådet tio miljoner kronor.
Vetenskapsrådets anslag till forskning och forskningsinformation ökas med 90 miljoner kronor. Anslagshöjningen motiveras bland annat med att ”nya läkemedel, diagnostiska tester, virusspridning och vaccin är högt prioriterat”. Regeringen hänvisar till att ”många forskargrupper i samverkan med relevanta aktörer bedriver forskning av hög kvalitet inom området. De nya miljonerna ska snabbt ge ”extra stöd till forskning som kan stoppa utbrottet av covid-19 samt förhindra framtida pandemiutbrott”.
”Måste göras med god kvalitet”
SULF:s chefsutredare Karin Åmossa säger att de stora knäckfrågorna i lärosätenas omställning till distansarbete är kvaliteten och lärarnas arbetsmiljö.
– Det är förstås klokt och glädjande att regeringen satsar på högre utbildning, men varje plats måste vara fullfinansierad.
– Omställningen till distansutbildning har gått extremt fort. Samtidigt måste den göras med god kvalitet, inte minst med tanke på att många utbildningar inte är byggda för distansutbildning.
Karin Åmossa menar att det är viktigt att lärare som inte är vana vid distansutbildning erbjuds kompetensutveckling och skulle gärna se att UKÄ får i uppdrag att följa omställningens kvalitetsaspekter.
– Utvärdering är givetvis för tidigt, men kanske något slags regelbunden temperaturtagning, följt av stödjande åtgärder.
Satsning innebär påfrestning
Att snabbt tillföra mycket pengar innebär också en påfrestning för lärosätena, som exempelvis när sommarkurserna ska byggas ut.
Karin Åmossa noterar också att det i vårbudgetpropositionen framgår att det så kallade produktivitetsavdraget kommer att skrivas upp.
– Det är som alltid problematiskt att högre utbildning omfattas av den sortens krav på effektivisering, som om det gick att undervisa fortare. Man kan verkligen fråga sig varför inte just lärosätena befrias från produktivitetsavdraget, eftersom det inte tillämpas inom yrkeshögskoleutbildningen.
— Nu förväntas lärosätena dessutom effektivisera under de speciella omständigheter som coronakrisen innebär. Men sektorn gör nog som man brukar, kavlar upp ärmarna och jobbar på, säger Karin Åmossa.
Forskningspengar till redan aktiva
När det kommer till forskning konstaterar Karin Åmossa att de 90 miljonerna som går till Vetenskapsrådet med fokus på virus- och pandemiforskning lär gå till forskare som redan är aktiva, med påbörjad forskning.
Hon betonar vidare att högre utbildning och forskning inte tillhör de områden som drabbas värst, jämfört med andra.
– Men coronakrisen påverkar oss alla, med oro för anhöriga, sjukskrivningar och därmed påfrestningar på den psykosociala arbetsmiljön. I vår sektor måste vi också relatera till hur omvärlden påverkas av omställningen, säger Karin Åmossa.
”Snabba ryck för lärosätena”
Matilda Ernkrans (S), minister med ansvar för högre utbildning och forskning, är självfallet medveten om påfrestningarna för högre utbildning.
– Hela vårt samhälle prövas i detta coronaläge, det blir snabba ryck för lärosätena när sommarkurserna ska skalas upp på kort tid.
– Vårbudgetpropositionen som vi lagt fram tas ju i riksdagen i juni, men redan nu måste förberedelser ske för exempelvis sommarkurser.
Matilda Ernkrans påpekar att utbildningsdepartementet har ”en nära dialog” med lärosätena som levererat underlag för möjligheten till skyndsamma förändringar.
– Vi vet ännu inte hur pengarna kommer att fördelas, vi måste försäkra oss om hur de extra medlen kan tas emot, hög kvalitet är som alltid viktigt.
– Det rekordhöga söktrycket till högre utbildning är också i grunden något positivt, utbildning är bra för både individ och samhälle.
