Studentrekrytering med sikte på ökad mångfald

Chalmers tekniska högskola har till exempel inga problem att fylla platserna på sina utbildningar. Lärosätet har ett högt söktryck men en ojämn könsfördelning. Förra året var 68 procent av studenterna män. Fördelningen ser olika ut på högskolans 27 grundutbildningsprogram och 40 masterprogram.
– Inom elektro-, data- och it-området samt automation och mekatronik ser det värre ut än generellt vad gäller mansdominansen, säger Ulla-Karin Drakeskär, samordnare för Chalmers studentrekrytering.

Hon jobbar med målet att de som söker till lärosätet, och som har rätt förutsättningar, kvalifikationer och talang för en teknisk utbildning, i så stor grad som möjligt ska spegla samhället. I praktiken innebär det att locka fler tjejer, och människor från en bredare socioekonomisk bakgrund till Chalmers. De som inte har ”Chalmers med sig från modersmjölken”.
– Vår grundsyn är att mångfald bidrar till kvalitet, säger Ulla-Karin Drakeskär.

Chalmers jobbar långsiktigt
Strategin är att både jobba långsiktigt, genom att stimulera teknikintresset hos grundskolebarn i olika områden, och mer direkt, med rekryteringsinsatser riktade till de som just nu står inför att välja högskoleutbildning.
– Om vi möter barnen tidigt så får vi ett bra fönster där det går att påverka deras självbild. Vi låter dem upptäcka att det är roligt med teknik och naturvetenskap. Att de kan.

Ett problem med att locka tjejer till en teknisk högskola är, enligt Ulla-Karin Drakeskär, att det i gymnasieåldern infinner sig en matterädsla hos många elever.
– Det är ett väldigt utbrett fenomen och verkar drabba tjejer mest. Då gäller det att stötta dem, och det gör vi bland annat genom att man kan komma till Chalmers och få läxhjälp fyra gånger i veckan. Vi åker också ut till skolor och föreningar i Göteborgs ytterområden, där tröskeln kan vara hög att ta sig till ett universitet.

I snitt har tjejer högre betyg från gymnasiet än vad killar har, det är inte där problemet ligger.
Ulla-Karin Drakeskär tror att det viktigaste för att rekrytera bredare till Chalmers är att förse potentiella studenter med förebilder, i form av studenter och yrkesverksamma inom teknikområdet som representerar mångfalden i samhället.
– Förra året startade vi en digital funktion där man kan chatta med masterstudenter med olika nationaliteter som går på olika program hos oss. Men annars jobbar vi mycket med att ordna fysiska möten mellan gymnasie­elever och studenter som de kan identifiera sig med.

Inom yrkesområdena data, it, automation och mekatronik finns ett stort behov av ingenjörer, och samtidigt en stark underrepresentation av kvinnliga ingenjörer både i branschen och på Chalmers motsvarande utbildningsprogram.
– Två år i rad har vi haft ett event som heter Camp Vera med fokus på att rekrytera tjejer till dessa program. Vi har namngett eventet efter den första svenska kvinnliga ingenjören Vera Sandberg. 100 teknikintresserade tjejer från hela Sverige får komma hit. Vi bjuder dem på allt. De får testa på programmering, robotar och hur man ska tänka när man utvecklar en app. Vi pratar om att man inte är ensam om att tveka och att vägen kan vara väldigt krokig. Det blir magiska möten när unga tjejer som kanske känner sig ensamma i sitt teknikintresse får träffa likasinnade, säger Ulla-Karin Drakeskär.

Förra året kunde hon se början på ett trendbrott i könsfördelningen på de mansdominerade programmen.
– Det här är ett mödosamt sätt att jobba, men det är det som behövs för att vi ska nå resultat på just dessa utbildningar. Kommer vi upp i 30 procent tjejer på ett program så har vi momentum.

SLU vill fördubbla antalet studenter
Vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är cirka två tredje­delar av studenterna kvinnor. Precis som på Chalmers jobbar man med mångfalden på utbildningarna, men det finns också en vision om att på lång sikt öka det totala antalet studenter, till det dubbla.

Karin Holmgren är prorektor vid SLU och för tre år sedan, när SLU fyllde 40 år, lanserade hon visionen om att studentpopulationen ska vara dubbelt så stor till lärosätets 50-årsdag, 2027. Syftet var att få igång ett internt engagemang för att utveckla utbildningarnas innehåll och struktur.
– Det ska ses som en sikta mot stjärnorna-vision. Det centrala är inte att antalet studenter exakt fördubblas. Det centrala är att få fler unga människor att hitta till våra skogliga och agrara utbildningar, förklarar hon.

Hon beskriver SLU som ett forskningstungt universitet.
– Det är bara 17 procent av vår omsättning som går till utbildningen på grund- och avancerad nivå. Det betyder att vi har många forskare som inte alls varit engagerade i utbildningarna. Det har vi försökt ändra på och visionen om en fördubbling har verkligen varit ett bra sätt att få uppmärksamhet och entusiasm bland kollegorna.

Traditionellt har SLU rekryterat många av sina studenter från landsbygden.
– Nu vill vi att även stadsungdomar ska hitta till oss, eftersom frågorna som står i fokus på SLU i så hög grad intresserar unga människor i städerna. Våra utbildningar är framåtsyftande och handlar om hur vi ska kunna ställa om samhället från att vara fossilbaserat till att bli mer biobaserat, och hur vi kan skapa hållbara och klimatsmarta produktionsmetoder inom jord- och skogsbruk, utveckla hållbara städer och ett hälsosamt samhälle för människor och djur. Vi behöver bli synliga på ett sådant sätt att det blir tydligt för flera och för nya målgrupper vilka viktiga jobb som finns för den som gått sin utbildning på SLU, säger Karin Holmgren.

Utvärderar sina utbildningar
Hanna Bäckström är chef för enheten för extern kommunikation och marknadsföring vid SLU. Hon jobbar med fördubblingsprojektet.
– Många olika delar av universitetsorganisationen är involverade i det här. Vi utvärderar våra utbildningar och tittar på vad vi skulle vilja göra för förändringar i utbudet. I stället för att ha långa yrkesutbildningar på fyra och ett halvt till fem år, så ser vi om vi kan göra om dem till kandidatutbildningar på tre år plus masterutbildningar. Det är en harmonisering med hur övriga lärosäten arbetar, och en anpassning till andra universitet i världen, berättar hon.

Dessutom visar målgruppsanalyser att många unga vill vänta med att specialisera sig. Många som söker till universitetet vet inte exakt vad de vill, och föredrar därför en bredare utbildning i början för att kunna välja inriktning senare.
– Då skulle man kunna ha ett bredare kandidatprogram och specialisering på masternivå. Den femåriga yrkesexamen med sin yrkestitel kommer att vara kvar ändå. Med rätt kombination av grundutbildning och specialisering kommer man fortfarande att kunna utbilda sig till exempelvis agronom eller jägmästare, säger Hanna Bäckström.

När det gäller att hitta strategier för hur man kan presentera de nya utbildningarna på ett sådant sätt som unga attraheras av, så har Hanna Bäckström och kollegorna tagit studenter och gymnasieelever till hjälp.
– Vi har diskuterat namnförslag till utbildningarna och begrepp som vi använder för att beskriva vad de handlar om. Det är viktigt att göra det lätt att förstå vad utbildningen innehåller samtidigt som det ska kännas modernt. ”Husdjur” är ett typiskt exempel på ett begrepp som kan orsaka missförstånd. I dagligt tal förknippar man det med katter, hundar och andra sällskapsdjur. Men i utbildningen till husdjursagronom handlar det om kor, får och grisar.