Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Kostnader för pensioner oroar många lärosäten

Universitetens och högskolornas utgifter för tjänstepensioner ökar kraftigt. Många lärosäten är bekymrade över kostnads­ökningen.

16 april, 2020
Per-Olof Eliasson
Christian Lind

– Den kraftigt ökade tjänstepensionskostnaden för 2019 och 2020 beror framför allt på den förmånsbestämda ålderspensionen i tjänstepensionsavtalet PA 16. Enligt avtalet ska arbetsgivaren betala sparpremie för varje anställd som har rätt till den tjänstepensionsförmånen, säger Dan-Evert Eriksson, tillämpningsansvarig vid SPV.

Chalmers tekniska högskola har en stor skuld för framtida pensioner, som tvingar lärosätet att spara 250 miljoner kronor fram till 2022. Det kommer att kräva åtstramningar och har redan tvingat lärosätet att införa anställningsstopp, skriver tidningen Ingenjören.

Christian Lind

”Behöver inte vara oroliga”
Högskolan i Jönköping, som också är en stiftelse, är inte i samma sits.
– De effekter som orsakar en pensionsskuld hos Chalmers har inte vi. Vi har haft få personer i den pensionskategorin, och vi har gjort en lösning hos försäkringsbolaget Skandia som har ackumulerat upp pengar som kan täcka de utgifterna. Den lösningen gör att vi inte behöver vara oroliga för stora pensionsåtaganden framöver, säger Christian Lind, ekonomiexpert vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping.

För lärosätena och andra statliga myndigheter är det Statens tjänstepensionsverk, SPV, som hanterar tjänstepensionerna. Från och med 1 januari 2006 följer också Chalmers och Högskolan i Jönköping det statliga tjänstepensionsavtalet PA 16. Chalmers pensionsskuld härrör från tiden innan 2006.
– Alla högskolor och universitet som omfattas av avtalet PA 16 betalar tjänstepensionspremier månadsvis till SPV, för varje anställd. SPV ser till att arbetstagarens förmånsbestämda ålderspension är färdigbetald av arbetsgivaren när det är dags att gå i ålderspension, säger Dan-Evert Eriksson.

Ökade kostnader för lärosätena
På senare tid har kostnaden ökat för alla universitet och högskolor, vilket de har reagerat på.
– Framför allt genereras den ökade kostnaden av arbetstagare som har en lön över 7,5 inkomstbasbelopp (40 250 kronor per månad år 2019) och som är födda 1987 eller tidigare. Främst är det i dag de som är födda på 1950-talet och 1960-talet som är de dyraste personerna, säger Dan-Evert Eriksson.

För personer i statlig tjänst som är födda 1987 eller tidigare är en del av tjänstepensionen förmånsbestämd, de är alltså garanterade en viss del av pensionen. Den bestäms av hur mycket de tjänar de sista fem åren innan pensionsåret. Anställda som tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp får mycket större avsättning till pensionen än de som tjänar mindre. För hel pension krävs också att ha arbetat inom staten i 30 år.

”Bekymrade över utvecklingen”
Löneutvecklingen gör att de som redan ligger över 7,5 inkomstbasbelopp har fått en större andel av lönen över den gränsen jämfört med tidigare år, vilket i sin tur orsakar att kostnaderna för lärosätena ökar.
– Bland lärosätena är vi generellt bekymrade över utvecklingen, säger en källa till Universitetsläraren.

Hanna Mörtberg

– Problem uppstår ju om avtalspensionspremien höjs mycket och lärosätena inte kompenseras med höjda anslag. Om en ökad del av anslaget måste användas till pensionspremier kan det leda till besparingar inom olika delar av universitetet. I Uppsala har vi hittills klarat av ökningarna av pensionspremier relativt väl, även om det är kännbart, skriver Hanna Mörtberg, ekonomidirektör på Uppsala universitet i ett mejlsvar.

Dan-Evert Eriksson menar att kostnadsökningen delvis beror på arbetsgivarna själva genom deras beslut om löneökningar. Ränteläget har även viss betydelse. Om räntan sänks höjs arbetsgivarens kostnad och höjs räntan sänks arbetsgivarens kostnad.
– Men den stora kostnadsdrivande effekten är själva avtalskonstruktionen, att man räknar på en genomsnittlig inflationsskyddad lön för de senaste fem åren. När genomsnittslönen för de fem åren ökat mer än inkomstbas­beloppet måste lärosätet betala ikapp för att de anställda haft lägre löner tidigare.

Konstruktionen innebär att SPV sprider ut den förväntade pensionskostnaden, som ännu inte betalats av arbetsgivaren, på de år som återstår fram till pensionen för varje anställd.
– Det medför att ju kortare tid en person har till pensionen och ju större löneökning, desto högre blir avgiften för högskolan eller universitetet, säger Dan-Evert Eriksson.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023