Studenter med välbärgade och högutbildade föräldrar studerar oftare utomlands. Särskilt tydligt är det för studenter som deltar i utbytesstudier. Jämfört med övriga högskolestudenter kommer de från mer välutbildade familjer och från familjer med högre inkomster, enligt tre olika rapporter från Universitets- och högskolerådet, UHR.
– Den sociala snedrekryteringen som redan finns till högskolan förstärks ytterligare av utbytesstudier, säger utredaren Anders Ahlstrand, UHR.
UHR har också studerat hur den ökade sociala snedrekryteringen går till: studenterna som åker på studentutbyten söker och kommer in på utbildningar med högre status där det är vanligt att man åker på utbyten.
– Vilka val man gjort i högskolan spelar roll. Det är vanligare att de med föräldrar utan högre utbildning väljer utbildningar där man åker ut i mindre utsträckning, som till exempel lärarutbildningen och sjuksköterskeprogrammet, säger Anders Ahlstrand.
Studenter med höga betyg
Enligt en av UHR:s rapporter är den typiska Erasmusstudenten en kvinna på 23 år, född i Sverige, som gått ett samhällsvetenskapligt gymnasieprogram och som läser företagsekonomi på grundnivå vid ett av de gamla universiteten. Hon har svenska, högskoleutbildade föräldrar med relativt goda inkomster.
Jämfört med övriga högskolestudenter har Erasmusstudenterna betydligt oftare höga gymnasiemedelbetyg – en tredjedel har minst 18,5 i medelpoäng – och drygt hälften har på gymnasiet fördjupat sig i franska, spanska eller tyska.
Urvalet av studenter till vissa utbildningar är alltså den starkaste förklaringsfaktorn till att de är överrepresenterade inom Erasmus.
– Kopplingen mellan föräldrarnas utbildningsbakgrund och i viss mån även inkomst är att de här ungdomarna går i skolor där de får bättre betyg, inte att de får felaktigt höga betyg, men att det finns en pluggkultur i skolorna där de går och att föräldrarna både kan ge stöd och ställa krav på att de faktiskt pluggar. Därmed går de ut med bättre meriter och kan söka och komma in på högprestigeutbildningar där det är vanligt att åka ut på utbyte. Det är på det sättet föräldrarnas utbildningsbakgrund har betydelse, säger Carina Hellgren, chef för UHR:s enhet för tillträde och främjandefrågor.
Meritokratisk selektion
En av UHR-rapporterna påpekar att selektionen till Erasmus, utifrån gruppen högskolestudenter, kan sägas vara tämligen meritokratisk, och att meritokratisk selektion tenderar att gynna högre sociala grupper eftersom dessa har bättre meriter.
Utbildningsvalets betydelse visar sig också på ett annat sätt. Har studenter med annan bakgrund skaffat sig liknande meriter och gjort liknande studieval gör de också liknande val när det gäller Erasmus.
– Ett intressant resultat är att de få studenterna med lågutbildade föräldrar i högprestigeutbildningarna inte skiljer ut sig, utan de åker på utbyten i samma utsträckning, säger Carina Hellgren.
Men den sociala selektionen slår igenom även på andra utbildningar. De studenter som åker utomlands från olika utbildningar är ganska lika varandra.
– Även om studentpopulationerna som helhet skiljer sig åt, exempelvis mellan lärarutbildningar och samhällsvetenskapliga utbildningar, är de som åker utomlands från de olika utbildningarna relativt lika varandra. Det är studenter som har ett stort socialt kapital, säger Anders Ahlstrand.
Freemovers en mer heterogen grupp
De studenter som studerar utomlands på egen hand, freemovers, är en mer heterogen grupp än utbytesstudenter.
– Fler av dem har exempelvis utländsk bakgrund. De har antagligen delvis andra motiv att studera utomlands, exempelvis som ett alternativ till en svensk utbildning som de inte kommer in på, säger Carina Hellgren.
UHR vill nu gå vidare och undersöka hur man kan använda resultaten från undersökningarna till att bredda rekryteringen till studier utomlands. Hur det ska gå till är under utarbetande.
– Vi ska ha ett stort internt seminarium där vi gemensamt ska sitta med de här samlade resultaten. Vi vill försöka hitta de områden som vi behöver fokusera på, säger Carina Hellgren.
