Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

EU-parlamentariker vill satsa på grundforskning

Klimatet och den gröna omställningen ligger högt på EU:s agenda. Det gäller även för unionens forskningsinriktning.

19 mars, 2020
Bengt Rolfer

Men flera av de svenska parlamentarikerna vill bredda EU:s syn på forskning. Både Moderaterna och Socialdemokraterna slår ett slag för ökad grundforskning.
Universitetsläraren har på plats i Strasbourg träffat de svenska EU-parlamentariker som tillhör utskottet för industri, forskning och energi, ITRE. Ordinarie ledamöter är Sara Skyttedal (KD) och Jessica Stegrud (SD), medan Erik Bergkvist (S), Jakop Dalunde (MP) och Tomas Tobé (M) är suppleanter.

”Här skapar man lösningar”
Sara Skyttedal konstaterar att hennes parti egentligen vill att EU ska göra mindre inom en hel del områden.
– Men forskning är ett område där man uppenbart kan få ut mer genom att arbeta gemensamt. Jag ser ITRE som det konstruktiva miljöutskottet för här skapar man faktiskt lösningar som gör att vi kommer att klara av omställningen samtidigt som vi bibehåller tillväxten genom att utnyttja ny teknik, säger hon.

Speciellt lyfter hon fram flygbranschen och partnerskapet Clean Sky som jobbar för att minska flygets klimatpåverkan.
– Jag tror inte att vi kommer att sluta flyga framöver. Vi måste ta vårt ansvar genom att utveckla teknik för att minska utsläppen. Där kan EU göra betydligt mer, säger Sara Skyttedal.

”Risk att annan forskning försummas”
Sverigedemokraten Jessica Stegruds intryck efter några månader i utskottet är att ”allt genomsyras av klimatfrågan”. Själv skulle hon gärna se ett bredare perspektiv och menar att det finns risk att andra forskningsområden försummas.

Vad tänker du på då?
– Jag har svårt att säga vad, men jag kan konstatera att nu när Storbritannien lämnat EU så kommer inte Europa att ha något topp 20-universitet. Det är ett tecken på att vi hamnar på efterkälken.

35 procent till grön omställning
Miljöpartiets Jakop Dalunde har just gjort comeback i EU-parlamentet på det svenska så kallade brexitmandatet. Han vill nu följa upp arbetet från förra mandatperioden, då han var med och utformade EU:s kommande forskningsprogram Horisont Europa. Han påpekar att 35 procent av programmets 97 miljarder euro ska gå till grön omställning.
– Det betyder att 400 miljarder kronor kommer att plöjas ner i ny batteriteknologi, ny teknik för vindkraft till havs och att producera varor utan att använda plast för att ta några exempel. Detta ska nu sjösättas av kommissionen och då gäller det för oss i parlamentet att säkerställa att det implementeras på ett klokt sätt, säger han.

”Pratar för lite om vad vi vill”
Erik Bergkvist är ny i ITRE-utskottet sedan i februari. Han sitter även i budgetutskottet och ser hårda förhandlingar framför sig om EU:s nästa långtidsbudget. Samtidigt slår han ett slag för en ökning av EU:s forskningsbudget.
– Budgetarbete innehåller alltid två delar. Den ena är vad man vill göra och den andra är vilka resurser man har. Jag tycker vi pratar för lite om vad vi vill och för mycket om vad det får kosta. Vi måste ha en bättre prioriteringsdiskussion. Om forskningen är så viktig som alla säger, då får vi se till att ha en forskningsbudget som klarar av de utmaningar vi ser, säger han.

Erik Bergkvist är väl medveten om att Sveriges finansminister är den som slåss allra hårdast för att ge mindre pengar till EU. Men han menar att det finns annat att dra in på för att ge forskningen mer pengar.
– Jordbrukspolitiken skulle vi kunna lämna över mer till marknaden och ändå klara att försörja Europa med livsmedel, säger han.

Han vill också ha en annan fördelning av EU:s forskningspengar. I dag är det så stort fokus på riktade insatser att man nästan glömmer bort grundforskningen, anser han.
– Många av de stora framstegen har kommit när forskarna har fått fria händer, säger Erik Bergkvist.

Vill satsa på kärnkraftsforskning
Moderaternas Tomas Tobé tycker också att EU behöver göra mer för att stödja fri grundforskning. Han är inspirerad av amerikanska framgångar och ser dem som resultatet av en medveten kvalitetsdriven forskning, medan den europeiska modellen ”har ett större mått av fördelningspolitik”.

På frågan vilken typ av forskning han är mest intresserad av svarar Tomas Tobé:
– Jag har ett särskilt intresse för forskning kring nästa generations kärnkraft och hur den kan bidra till att bryta vårt beroende av fossila bränslen. Vid varje tillfälle kommer jag att driva frågan om ökad finansiering till kärnkraftsforskning i utskottet.

Bengt Rolfer

Över 1 000 miljarder till Horisont Europa

EU-kommissionen har föreslagit att 97,6 miljarder euro (cirka 1 033 miljarder kronor) i den kommande långtidsbudgeten 2021–2027 avsätts till ramprogrammet för forskning och innovation Horisont Europa.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023