Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Lärosätena föreslås få ta betalt för mer infrastruktur

Mer pengar till forskningsinfrastruktur och bättre tillgång till den för olika samhälls­aktörer. Det kan bli följden av ett förslag att ge lärosätena större frihet att ta ut avgifter.

18 mars, 2020
Kajsa Skarsgård
Om forskningsinfrastrukturerna får fler externa användare kan avgiftsintäkterna på lång sikt öka, menar Stockholms universitets rektor Astrid Söderbergh Widding, men till exempel SciLifeLab tar redan i dag ut avgifter.

Forskningsinfrastruktur är dyrt, inte bara att bygga utan också att driva med allt vad det innebär i form av personal och kringmaterial. Ekonomistyrningsverket, ESV, har därför lämnat ett förslag till regeringen om att ändra reglerna så att lärosäten i högre utsträckning ska kunna ta ut avgifter av de som använder infrastrukturerna.
Utöver de mer kända, som SciLifeLab och Max IV, finns ett 50-tal så kallade forskningsinfrastrukturer av nationellt intresse, liksom lärosätens egna.
ESV:s förslag lär glädja lärosätena i alla fall i det att det ger dem stor frihet att välja vilken avgift de ska ta ut, från noll kronor upp till full kostnadstäckning.
Detta är viktigt eftersom det kan krocka med infrastrukturens syfte att ta betalt av lärosätenas forskare, medan det kan vara lämpligt att göra det av till exempel näringslivet.

Ska uppfylla tre kriterier
I frågan om vad som ska klassas som forskningsinfrastruktur vill ESV utgå från den breda EU-rättsdefinitionen som innefattar allt från vetenskaplig utrustning till samlingar, arkiv och infrastrukturer för databehandling och kommunikationer.

Victoria Nüth

Däremot ska infrastrukturen också uppfylla tre kriterier: att den helt eller delvis står under lärosätets kontroll, att den har dokumenterade tillgänglighetsprinciper och att tillhandahållandet sker inom ramen för lärosätets uppgifter.
– Sektorn är bred och behoven ser väldigt olika ut, men vi har försökt anpassa vårt förslag så att det ska kunna täcka in alla möjliga situationer och så att lärosätena i stor utsträckning ska kunna besluta själva, säger Victoria Nüth som är utredare vid ESV.

Det finns ingen översikt över hur mycket extra pengar som lärosätena skulle få in med detta förslag, men ESV:s förslag innebär att regeringen får möjlighet att följa upp avgiftsintäkterna.

Ordföranden för Sveriges universitets- och högskoleförbund, Astrid Söderbergh Widding, skriver i en kommentar att ESV:s förslag kan bidra till ett mer rationellt användande av forskningsinfrastrukturer i och med att de blir lättare tillgängliga för fler, och hon ser inga stora nackdelar, såvida redovisningskraven inte blir för tunga.

Kajsa Skarsgård
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023