Grannländer stänger lärosäten – Sverige kan följa efter

Världen över försöker lärosäten navigera konsekvenserna av coronaviruset.

Smittoläget förändras snabbt nu. Även utanför Italien påverkar coronaviruset högre utbildning och forskning i Europa. Konferenser ställs in, forskare har reserestriktioner. Studenter sätts i karantän. Och undervisning ställs in eller flyttar till nätet.
Den norska studenttidningen Universitas skriver att från och med i dag, torsdag 12 mars, kommer Universitetet i Oslo, Högskolan Kristiania, Handelshögskolan BI och universitetet Oslomet att ställa om så att mesta möjliga undervisning ska ske digitalt.
Danmark stänger alla skolor och universitet från och med måndag.  Polen har beslutat att hålla alla skolor och universitet stängda i 14 dagar. Österrike stoppar alla lektioner vid universiteten. Ungern stänger universiteten tillfällig, undervisningen kan fortsätta genom e-learning, meddelar landets regering. I Rumänien har flera universitet börjat ställa in kurser för att begränsa smittspridningen.

Enligt TT utesluter inte justitieminister Morgan Johansson att Sverige också kommer att stänga universitet och skolor. Men än finns inga sådana direktiv. Under tiden jobbar svenska lärosäten intensivt med att förbereda sig för om situationen skulle bli mer akut.

I Asien har stängda universitet, reserestriktioner och regioner satta i karantän påverkat högre utbildning och forskning på bred front.
Framför allt då i landet där viruset uppstod. Stora delar av Kinas utbildningssystem har varit nedstängt och det varierar mellan provinser när terminen började och när man kommer att bedriva undervisning som vanligt vid campus. Under tiden sker undervisning online.
Även i Australien och Nya Zeeland påverkas högre utbildning kraftigt; lärosätenas ekonomi hotas nu av reserestriktionerna för personer som varit i Kina. Många lärosäten i de här länderna är ekonomiskt beroende av betalande internationella studenter. Av de australiensiska universitetens totala årliga budget på 21 miljarder amerikanska dollar står avgifter från internationella studenter för 25 procent.
Röster har redan tidigare höjts i Australien för att varna för alltför stort beroende av studenter från andra länder, och de lär nu återkomma med förnyad kraft.

Också från Storbritannien kommer rapporter om att uteblivna kinesiska studenter orsakar lärosäten stora förluster.
Viruset ger även upphov till en ström av konspirationsteorier, uppbackade till och med av en vetenskaplig artikel. Enligt ryktena skulle viruset ha uppstått i ett laboratorium i Wuhan i Kina. Något som kraftfullt tillbakavisas av 27 forskare i The Lancet.

I Kina rapporteras att virusepidemin klingar av, men hur det blir med den globala spridningen återstår att se. Onsdagen den 11 mars meddelade Världshälsoorganisationen att det klassas som en pandemi. Vi har sett stora effekter på resandet, och då inte bara på grund av myndigheters restriktioner. Många studenter ska i virusets spår ha ändrat sina planer på att studera utomlands. Även svenska lärosäten har börjat ställa in sina internationella resor.

Länder har utfärdat riktlinjer för högre utbildning för att begränsa smittspridningen. Så har United States Centers for Disease Control and Prevention utfärdat rekommendationer till universiteten att överväga att skjuta upp eller avbryta internationella utbyten och likaså överväga att be studenter som deltar i utlandsstudier att återvända till USA.

I Kina försöker man alltså låta onlineundervisning fylla gapen i tomma lektionssalar. Att plötsligt gå över till att undervisa via nätet är svårt, men kinesiska elituniversitet med betydande resurser rapporteras ge lektioner online i stor skala.
Till exempel ska 2 700 lärare vid Tsinghua University sedan den 17 februari ha genomfört 4 000 onlinekurser för 25 000 studenter i alla tidszoner på jorden.

En rad amerikanska universitet stänger nu campus. Harvard University uppmanar sina studenter att inte återvända till campus efter spring break och planerar att flytta undervisningen till nätet.  Stanford har ställt in föreläsningarna på plats de två sista veckorna på vinterterminen och ska så mycket som möjligt flytta lektionerna online. Också New York University, University of Florida, Ohio State University, Columbia University och Princeton University meddelar att de går över till undervisning online.

Det finns till och med de som hävdar att den här viruskrisen kommer att förändra högre utbildning för alltid och göra internationell onlineutbildning mainstream.

Forskningen om viruset går för högvarv. Internationella forskarteam tävlar om att utveckla snabba och tillförlitliga tester för viruset och på kortast möjliga tid ta fram vaccin; det finns till och med de som utlovar kliniska tester redan till sommaren.
Sciencemag.org rapporterar om nya sätt att arbeta. I helt annan utsträckning än vid tidigare epidemier samarbetar forskare via digitala plattformar och delar information om preprints via sociala media. Tidskrifter granskar och publicerar artiklar på rekordtid och många ger fri tillgång till artiklar om coronaviruset.

Det finns olika digitala samarbetsverktyg som med fördel kan användas på distans och även verktyg för att meningsfullt kunna konferera utan att träffas fysiskt. Exempelvis i spåren av American Physical Societys med kort varsel förra veckan inställda fysikkonferens i Denver, Colorado, försöker forskare snuvade på att delta ta igen skadan via nätet.
På Högskoleläckan på Facebook tipsar man varandra om lämpliga verktyg som zoom.us, perusall.com och whereby.com.
Kanske blir en av coronakrisens efterverkningar en ofrivillig respons på den återkommande kritiken mot forskarnas flitiga flygande.

Per-Olof Eliasson, journalist och mångårig medarbetare på Universitetsläraren som med jämna mellanrum återkommer med nyhetskrönikor på universitetslararen.se


Kategorier: Krönikor, Per-Olof Eliasson, Arbetsmiljö, Finansiering, Forskning, Utbildning, Utrikes, Villkor
Per-Olof Eliasson, journalist och nyhetskrönikör på universitetslararen.se.