Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Mobiliteten mellan svenska lärosäten har minskat

Knappt två procent av den forskande och undervisande personalen byter årligen arbete mellan olika lärosäten. Störst är rörligheten inom humaniora och konst följt av samhällsvetenskap. Det visar en ny analys från Universitetskanslersämbetet.

27 februari, 2020
Per-Olof Eliasson
Martin Löwing Jensen
Martin Löwing Jensen

Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet, UKÄ, i uppdrag att utveckla uppföljningen av mobiliteten i högskolan. Den här analysen, som undersöker den intrasektoriella mobiliteten, är ett led i detta.

Frågan är hur man ska bedöma en rörlighet inom sektorn på i genomsnitt två procent. Är det en låg nivå?
– Vi undersöker inte detta i analysen, men hoppas att våra uppgifter kan användas i den fortsatta diskussionen. Men i den senaste forskningspolitiska propositionen anges ju att det är angeläget att mobiliteten bland den forskande och undervisande personalen i högskolan ökar, säger Martin Löwing Jensen som skrivit rapporten.

Studien undersöker dels individer som byter arbetsplats från ett lärosäte till ett annat, dels individer med anställning på flera lärosäten. Av analysen framgår att rörligheten mellan lärosäten har minskat mellan 2013 och 2018, från 2,3 till 1,9 procent, men utvecklingen ser olika ut för olika kategorier forskare och lärare. Det antyds i analysen att minskningen kan bero på att ökade forskningsanslag ökat möjligheter för forskare och lärare att vara kvar på sitt lärosäte.

Låg mobilitet inom medicin
Rörligheten mellan lärosäten är störst inom humaniora och konst följt av samhällsvetenskap. Enligt analysen i rapporten kan det vara en följd av att det inom humaniora och konst är vanligt med tidsbegränsade anställningar, samt att humaniora och konst samt samhällsvetenskap finns vid de flesta lärosäten.
– Rörligheten mellan svenska lärosäten är låg inom medicin och hälsovetenskap. Däremot visade vi i en tidigare analys att rörligheten mellan olika sektorer inom just medicin och hälsovetenskap är relativt hög. Vi vet inte om det finns ett samband, men den här typen av mönster vore intressant att titta vidare på.

Vid första anblick verkar rörligheten vara stor bland meriteringsanställda, men bilden blir något missvisande eftersom det är en så stor andel som nyanställs varje år. I själva verket rekryteras många av de meriteringsanställda internt från det egna lärosätet.
Typen av rörlighet verkar förändras över karriärens gång. Exempelvis byter professorer sällan lärosäte, men de har relativt ofta anställning på flera lärosäten samtidigt.
Kvinnor är något mer rörliga än män.
– Skillnaderna är i regel ganska små, men återfinns i de flesta grupper, säger Martin Löwing Jensen.

”Väcker fler frågor än den besvarar”
Studiens främsta syfte har varit att hitta användbara mått för mobilitet för att kunna ta fram statistik och följa upp rörligheten inom sektorn.
– De här metoderna lämpar sig väl för framställning av statistik och för vidare analys. Men det finns många faktorer som vi inte tagit hänsyn till i analysen, som vore uppenbart intressanta att ha med om man tar fram statistik. Exempelvis kan det röra sig om individens ålder och anställningsform samt vilka lärosäten det rör sig om, säger Martin Löwing Jensen.

Karin Åmossa, SULF:s chefsutredare, anser att rapporten egentligen väcker fler frågor än den besvarar.
– Det skulle vara intressant att se en jämförelse med hur ser det ut i andra jämförbara länder. Hur stor är mobiliteten mellan lärosäten, finns det något land som sticker ut?

Dessutom anser Karin Åmossa att det är viktigt om rörligheten är självvald eller påtvingad.
– Man skulle också vilja veta om det är en positiv mobilitet som handlar om att göra karriär och man byter lärosäte för att det främjar karriären. Eller är det negativ mobilitet som handlar om att du inte får en tillsvidareanställning utan måste flytta på dig.

För individen är det stor skillnad.
– Är det tillsvidareanställda som flyttar på sig, eller är det visstidsanställda som flyttar på sig? Vad hade man för anställning som man gick ifrån, var det en tillsvidareanställning, eller var det en visstidsanställning? säger Karin Åmossa.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023