Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Reell kompetens föreslås få mer nationell styrning

Efter fyra år har Valideringsdelegationen nu lämnat sitt slutbetänkande. I det märks en kritik mot högskolesektorns och regeringens långsamma agerande.

13 februari, 2020
Kajsa Skarsgård

Redan i sitt delbetänkande från 2018, Validering i högskolan – för tillgodoräknande och livslångt lärande, lyfte Valideringsdelegationen behovet av lärosätesgemensamma riktlinjer för erkännande av informellt kunnande. Den föreslog att dessa skulle tas fram av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.
Gemensamma riktlinjer efterfrågades också av lärosäten i remissvaren, men någon ansats till ett sådant arbete inom SUHF har delegationen inte sett.
I slutbetänkandet föreslår den därför hårdare styrning: att Universitetskanslersämbetet får i uppdrag att ta fram rekommendationer för lärosätenas arbete med validering i samverkan med Universitets- och högskolerådet, UHR, och i nära dialog med SUHF.

Elin Landell

Delegationens huvudsekreterare, Elin Landell, berättar att branscherna och regionerna de senaste åren har tagit ordentliga kliv framåt i frågan om validering, men att det går trögare i högskolesektorn.
En fråga som återkommande har tagit mycket tid är diskussioner om vad validering betyder och innebär. Även här föreslår delegationen nu mer styrning.

Den vill att lagens definition av validering ändras till ”en strukturerad process för fördjupad kartläggning, bedömning och erkännande av kunnande som en person besitter oberoende av hur det förvärvats”. En helt ny valideringsförordning föreslås slå fast momenten som ska leda till erkännandet i form av ett formellt intyg.
– Inte minst för lärosätena är det av betydelse att få ordning på begrepp och på vad man förväntas göra, säger Elin Landell.

Arbetet avstannade
Det har skett mycket aktivitet inom högskolesektorn de senaste åren för att utveckla mer effektiva och likvärdiga system för validering, men detta har främst skett inom ramen för tidsbegränsade pilotprojekt som tog slut under 2018.
Som Universitetsläraren har skrivit om tidigare fanns farhågor inom sektorn att arbetet skulle stanna av efter det om regeringen inte snabbt genomförde delbetänkandets förslag om ett långsiktigt främjandeuppdrag till UHR och ett ersättningsystem för lärosätenas arbete med validering.

Farhågorna infriades. Det nationella arbetet som hade fått upp fart saktade av, och det gemensamma ärendehanteringssystemet Valda kunde inte lanseras våren 2019 som planerat.
Elin Landell är förvånad över att regeringen ännu inte gått vidare med förslagen från 2018, och slutbetänkandet upprepar flera av dem nu.
– Vissa lärosäten jobbar vidare i sina egna strukturer, men validering är till för studenterna och då måste statsmakterna säkerställa likvärdighet, säger hon.

Bristen på likvärdighet syns i den kartläggning av lärosätenas information om validering av reell kompetens som delegationen har gjort. Tio lärosätens webbplatser saknade helt information. De lärosäten som hade ingått i ett tidigare pilotprojekt hade genomgående bättre information än de övriga, men även där fanns luckor.

Vill se långsiktig finansiering
Nytt i slutbetänkandet är att högskolans roll lyfts fram för utbildning och forskning om validering.
Delegationen vill se en långsiktig finansiering av de högskolekurser som ges om validering och att forskning på området prioriteras i forskningspropositionen, liksom i det nationella forskningsprogrammet om arbetslivsforskning och inom ramen för satsningar på forskning inom utbildningsvetenskap och vuxnas lärande.
Ett problem är att det saknas tillförlitlig statistik om validering inom högskolan, något som Valda skulle råda bot på.
Samhällets kompetensförsörjning blir en allt viktigare fråga i vår tid med kunskapsintensiva branscher i omställning, och därför vill delegationen se en nationell strategi på området. Den vill också säkra att arbetet fortsätter sektors­överskridande inom regeringen, genom ett valideringsråd direkt underställt en minister.

Målet för delegationen har varit att skapa förutsättningar för ett nationellt sammanhållet system för validering. Nu när den har avrapporterat sina förslag känner Elin Landell sig stolt men ännu inte nöjd.
– Vi har förflyttat oss framåt och validering genomförs nu i större omfattning i Sverige, men jämfört med andra nordiska länder ligger vi fortfarande i bakvattnet.

Kajsa Skarsgård
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023