Få rör sig mellan högskolan och andra sektorer

Omkring en procent av den forskande och undervisande personalen byter årligen arbete mellan akademin och andra sektorer. Men skillnaden mellan olika ämnesområden är stor. Det visar en ny rapport från Universitetskanslersämbetet, UKÄ.

En ofta återkommande åsikt är att det borde vara större utbyte av medarbetare mellan lärosätena och omvärlden. UKÄ:s senaste rapport är ett försök att få fakta bakom den diskussionen.
Frågan är hur man ska bedöma en rörlighet mellan sektorer på i genomsnitt en procent. Är det en hög eller låg nivå?
– Det är ganska lågt egentligen. Enligt Arbetsgivarverket brukar personalomsättningen på lärosätena ligga på omkring 10–15 procent, det innefattar ju även personer som inte ingår i den forskande och undervisande personalen samt personer som byter från ett lärosäte till ett annat – utländskt eller svenskt, säger Martin Söderhäll som skrivit rapporten.

Studien skiljer på mobiliteten in till ett lärosäte, mobiliteten ut från ett lärosäte, och delade anställningar, det vill säga om en medarbetare är anställd både på ett lärosäte och i en annan sektor.
– Vi har kommit fram till att de här tre olika måtten är ett sätt att fånga rörligheten. De två första måtten är ganska intuitiva. Och eftersom det förekommer att folk kombinerar inkomstgenererande sysselsättning på högskolan med något utanför så ville vi titta på det också. Man kan säga att det också är en form av rörlighet, säger Martin Söderhäll.

Kombinerar akademin och vården
Rörligheten är störst inom medicin och hälsovetenskap, den är ungefär dubbelt så hög som genomsnittet, cirka två procent.
– Det var ganska förväntat. I högskoleförordningen finns det stöd för att kombinera vissa tjänster mellan akademin och vården. Därtill tror vi att det finns en efterfrågan på forskarkompetens på både sjukhus och inom läkemedelsföretag, något som sannolikt påverkar resultaten.

Ett annat resultat är att personal i kategorin annan undervisande och forskande personal utan doktorsexamen är mer rörlig mellan olika sektorer än genomsnittet. Det gäller främst kvinnor.
– Vi har inte tittat på det i detalj men vi misstänker att det i hög utsträckning är personer som undervisar på vård- och lärarutbildningar och som har huvudsaklig hemvist i skolan eller i vården.

Stor konkurrens om jobben
Ett område som också har ett relativt högt utbyte med andra sektorer är konst och humaniora.
– Många undervisningstjänster på konstnärliga högskolor är tidsbegränsade vilket gör att de är anställda inom högskolan en viss tid och sedan går tillbaka till andra sysselsättningar.

Troligen spelar det också in att det inom humaniora är stor konkurrens om anställningar och forskningsmedel.
– Det kan det vara så att personer som har disputerat inom ett humanioraämne är verksamma inom en annan sektor tills det dyker upp en tjänst inom akademin som de kan få.

Inom teknikområdet finns relativt stor mobilitet med andra sektorer.
– En intressant trend som vi ser i resultaten är att rekryteringar från teknikområdet till andra sektorer har ökat under perioden vi tittat på, 2012–2018. Det skulle kunna vara kopplat till den tekniska utvecklingen och en stark konjunktur vilka gör att industrin i högre grad efterfrågar viss spetskompetens.

Däremot är naturvetenskap som forskningsområde ganska orörligt, det återfinns i botten av många av rörlighetsmåtten.
– Det kanske inte är förvånande med tanke på hur meriteringsstrukturen ser ut i många naturvetenskapliga ämnen, man måste publicera väldigt mycket forskning och har därför inte råd att vara utanför akademin om man vill göra akademisk karriär.

Unga kan missgynnas av att byta
Ytterligare ett resultat som Martin Söderhäll anser vara värt att lyfta fram är att rörligheten är väldigt låg bland meriteringsanställda och andra yngre forskare.
– Förmodligen är den låga rörligheten kopplad till att meriteringssystemet ser ut som det gör. Som ung forskare missgynnas man eller upplever att man missgynnas av att byta sektor. Det kan man kanske tycka är problematiskt.

UKÄ planerar en fortsättning på den här studien för att undersöka vilka faktorer som ligger bakom mobilitet eller bristande mobilitet.
– Vi vill kunna studera vad som orsakar att man slutar inom högskolan, eller att man börjar i högskolan eller varför man har kombinerade tjänster. Då kan vi exempelvis titta på effekten av att få barn, eller om man är tillsvidare- eller tidsbegränsat anställd. Vi tänker oss också att titta på olika sätt att främja rörlighet, säger Martin Söderhäll.


Kategorier: Artiklar, Karriär