Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Åldrande it-system är ett problem vid universiteten

Många universitet har föråldrade it-system. Riksrevisionen anser att problemet är så allvarligt att det är ett hinder för en fortsatt effektiv digitalisering.

20 december, 2019
Per-Olof Eliasson
Riksrevisionen menar att konsekvensen av föråldrade, dåligt fungerande it-system vid många universitet är att verksamheten fungerar sämre än den annars skulle ha gjort.

I en enkätundersökning har Riksrevisionen granskat it-systemen vid en lång rad myndigheter och funnit många föråldrade system, det gäller också de 15 universitet som undersökts.
– Mittuniversitetet är det universitet som har svarat mest positivt, tillsammans med Karlstad. Lund och KTH uppger att de har ökande kostnader för en majoritet av sina verksamhetskritiska system, Umeå likaså och även Malmö universitet. Övriga universitet har problem med något eller några av sina system, säger revisionsdirektör Marcus Pettersson vid Riksrevisionen.

Marcus Pettersson

Kostar pengar och hindrar utveckling
Ökade kostnader kan sägas vara en indikator på att en myndighet har problem med sina it-system.
– Kostnaderna för ett administrativt system bör gå ner över tid. Ökande förvaltningskostnader utan ökad funktionalitet är normalt ett tecken på att systemet blir krångligare och krångligare att hantera.

Och ju mer pengar man måste lägga på de befintliga it-systemen desto mindre pengar har man för att utveckla nytt. Därför menar Riksrevisionen att föråldrade system är ett hinder för en fortsatt effektiv digitalisering.

”Enklare att hacka”
En annan aspekt är att med föråldrade system är det problematiskt att säkerställa att informationen i systemen är korrekt.
– Däremot är det inte generellt enklare att hacka sig in i gamla system, säger Marcus Pettersson.

Är det här allvarligt?
– Det tycker jag att det är. Dels kostar det mer och mer, det innebär i sig bristande hushållning med skattemedel. Dels låser det universiteten i deras utveckling av verksamheten. Det vill säga, man blir mindre innovativ, man kan skapa mindre bra lösningar för personalen och för studenterna.

Vad ska universiteten göra åt det?
– Dels handlar det om att man måste ta fram en målbild, hur vill vi att våra it-system ska stödja verksamheten? Och utifrån det löpande utvärdera det it-stöd vi har, hur står det sig mot målbilden?

Utifrån den analysen måste ledningen fatta medvetna beslut.
– Ska vi byta systemet, vad vinner vi på det och vad kostar det? Och vad kostar det att inte byta?

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023