Konstnärlig forskning kan bli eget ämnesråd

Det är rimligt och nödvändigt att konst blir ett eget ämnesråd och jämställs med andra övergripande forskningsdiscipliner. Förslaget återfinns i den forskningsöversikt för 2019 som lagts fram av Kommittén för konstnärlig forskning vid Vetenskapsrådet.

Förslaget återfinns i Vetenskapsrådets forskningsöversikt 2019 över konstnärlig forskning. Där lyfter man fram behovet av förändring från dagens kommitté för konstnärlig forskning, till att bli ett nytillskott till Vetenskaps­rådets för närvarande tre ämnesråd, för medicin, teknik samt humaniora och samhällsvetenskap.
I likhet med dessa tre rymmer konst en rad olika ämnen, skilda traditioner och problemområden, och ett eget råd skulle, enligt forskningsöversikten, gynna utvecklingen av konstnärlig forskning.

Konstnärlig forskning är utan tvivel ett ungt ämne inom akademin, men Niclas Östlind, forskare vid Akademin Valand, Göteborgs universitet, och på halvtid vetenskaplig rådgivare hos Vetenskapsrådet, ser det också som en del av utvecklingen att bryta vanan att ständigt beskriva området som ”ungt” och ”nytt”.
– Forskningen har funnits i drygt två decennier, det finns en risk att vår egen och omvärldens upptagenhet av att det är nytt ställer sig i vägen för svårare diskussioner om till exempel kvalitet och framför allt att det skymmer vad som redan görs inom konstnärlig forskning.

Niclas Östlind
Foto: Per LB Nilsson

Måste visa konstnärliga forskningens relevans
Niclas Östlind påpekar att man måste bli bättre på att visa att konstnärlig forskning är relevant och att den har genomslag på flera olika nivåer och sammanhang.
Han tar som konkret exempel ett av de sex projekt som under 2019 beviljats bidrag inom konstnärlig forskning, Tyrone Martinssons ”Expanderad Refotografi: Virtuella föreställningar om klimatförändringar”.
– Här innebär samverkan med andra forskningsområden att fotografier inte bara kan illustrera, utan också förmedla forskningsresultat. Konstnärer har dessutom ett arbetssätt som kan förändra frågeställningar.

På egna villkor
Samtidigt ser han det som väsentligt att inte legitimera konstnärlig forskning genom att framhålla det instrumentella, som nyttan för andra forskningsområden.
– Konstnärlig forskning måste finnas på sina egna villkor och i sin egen rätt.

Niclas Östlind betonar att konstnärlig verksamhet i sig utgör grundforskning:
– Konst är väldigt mycket utforskande, en nyfikenhetsdriven och sällan repetitiv verksamhet. Att det blivit en akademisk disciplin har förstås fört med sig förändringar, som krav på redovisning av frågeställningar och metoder och att sätta in sina egna verk i en vidare kontext, vilket konstnärer inte givet har varit så bra på.

Komplikationer kring upphovsrätt 
När det handlar om förmedling och tillgängliggörande av den konstnärliga forskningen finns särskilda komplikationer när det kommer till upphovsrätt, eftersom ett konstnärligt verk också relaterar till och är beroende av aktörer som exempelvis bokförlag och teaterhus.

Ett större bekymmer är, föga oväntat, otillräckliga resurser.
– Det gäller förstås många andra forskningsområden, men för konstnärliga forskare är Vetenskapsrådet den enda finansiären som har en egen pott för konstnärlig forskning, säger Niclas Östlind.

Bristen på resurser och externa medel innebär att karriärvägarna för konstnärliga forskare är få.
– Å andra sidan kan man konstatera att konstnärlig forskning har skapat nya plattformar för konstnärer, forskarutbildningarna och den seniora forskningen ger unika möjligheter att fördjupa sig i sin verksamhet.

Inskrivet i högskolelagen
Niclas Östlind menar vidare att lärosätena bör prioritera konstnärlig forskning och efterlyser mer avtryck i forskningspolitiken, med tanke på att det är inskrivet i högskolelagen att forskning ska bygga på vetenskaplig eller konstnärlig grund.

I Vetenskapsrådets forskningsöversikt betonas också att infrastrukturen för konstnärlig forskning behöver kartläggas och stödjas, då redovisning som utställningar och konserter, ofta är resurskrävande.
Enligt översikten vill VR dessutom se mer samverkan mellan lärosätena och en utveckling av stödformer, som mobilitetsstöd, postdoktorstjänster och längre karriärstöd för unga forskare.

Vetenskapsrådet, som de senaste tio åren har finansierat drygt 80 forskningsprojekt inom konstnärlig forskning, har nyligen uppmärksammat området genom ett heldagssymposium i samarbete med Konstfack, Kungliga Musikhögskolan och Stockholms konstnärliga högskola. Nästa år kommer det att följas av ett symposium, om tvärdisciplinära aspekter på konstnärlig forskning.


Kategorier: Artiklar, Finansiering, Forskning, Karriär, Samverkan