Östersjöstiftelsen avslog i år 16 av 63 ansökningar med hänvisning till formella skäl, det vill säga att ansökan inte följt stiftelsens anvisningar för projektansökningar.
– Det är formaliteter som inte har någonting med kvaliteten i den planerade forskningen att göra, förmågan att fylla i en ansökan är inget mått på forskarbegåvning, säger Henrik Bohlin, docent i filosofi och lektor i idéhistoria vid Södertörns högskola, som var en av dem som tillsammans med sin medsökande fick avslag.
Fåtal svenska ord gav avslag
Skälet till avslag var i Bohlins fall att det fanns svenska ord i ansökan samt att det saknades motivering till direkta personalkostnader.
I Östersjöstiftelsens anvisningar står att, ”projektbeskrivning, sammanfattning, meritförteckning, budgetkommentar samt övriga textfält, ska skrivas på engelska”, men Henrik Bohlin vill problematisera tillämpningen:
– De delar av ansökan som vi fyllt i på svenska hade rubriker på både svenska och engelska, som ”Forskningsämnen/Research subjects” och det kunde ju tolkas som att det var valfritt att fylla i på antingen svenska eller engelska.
– Att huvudregeln är engelska borde inte utesluta att det kan finnas kringinformation som inte behöver granskas av externa sakkunniga, menar Henrik Bohlin som framhåller att i hans ansökan på sammanlagt 28 sidor och 11 700 ord finns 23 ord på svenska.
Han påpekar också att de kostnadskalkyler som ingår i ansökningarna och som görs av högskolans ekonomihandläggare är skrivna på svenska.
När det kommer till avslag med hänvisning till ”otillräcklig motivering av budget” gäller det personalkostnader som är en av budgetens fem punkter, men Henrik Bohlin påpekar att dessa kostnader motiveras i projektplanen.
– Som sökande är man van att få sin budget ifrågasatt och ibland minskad av finansiären, det är inte något konstigt med det, men att budgeten inte går igenom med hänvisning till ofullständig ansökan eller formella fel är något helt annat.
Foto: Johan Wingborg
Högst varierande skäl
Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och ordförande i Östersjöstiftelsens forskningsdelegation, ser inte några brister i förutsättningarna för att söka anslag och hanteringen av ansökningarna.
– Jag kan ju konstatera att det är ovanligt många avslag av formella skäl, sexton jämfört med två förra året. Varför det blev så många i år är svårt att säga, men det kan knappast förklaras med hur ansökningsförfarandet går till. Det finns högst varierande skäl för varför de sökande har fått avslag på formell grund.
Ingen möjlighet till kompletteringar
Hon ser ingen möjlighet att begära kompletteringar eller korrigering i händelse av att ansökningar innehåller mindre formella fel.
– Det skulle vara alltför tidsödande och kräva resurser vi inte har. Det är den sökandes ansvar att säkerställa att anvisningarna följs.
Ann-Marie Ekengren påpekar att anvisningarna har förtydligats och att forskare bjudits in till informationsträffar om ansökningsprocessen.
– Vi ger mycket service till forskarna och är också noggranna med att motivera avslag.
Ändrar systemet
Att Östersjöstiftelsen inför kommande ansökningsomgång ändrar sitt system har, enligt Ekengren, ingenting att göra med missnöje med anvisningarna eller med det höga antalet avslag på formella grunder.
I korthet innebär det nya systemet att projektbeskrivningen i ansökningarna i ett första steg utgörs av en skiss. Stiftelsens forskningsdelegation gör en bedömning av skisserna och ett urval av ansökningar går vidare till ett andra steg, övriga avslås utan extern sakkunniggranskning. För de ansökningar som går vidare krävs en ”fördjupad projektbeskrivning” som skickas på extern sakkunniggranskning.
— Vi i forskningsdelegationen gör en första sortering och gallrar då bort ansökningar som både formellt är ofullständiga och sådana som inte håller tillräckligt hög kvalitet, säger Ann-Marie Ekengren.
