Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

”Det finns förhållandevis lite forskning om högre utbildning”

Forskare och universitetslärare som forskar om sin egen verksamhet befinner sig i en unik situation. Att vara en aktör i spelet kan hindra objektiviteten, men forskningen blir effektiv när forskaren i sig tillhör fältet. Mikael Börjesson ser möjlig­heter och fallgropar på området forskning om högre utbildning.

24 oktober, 2019
Lisa Beste

I Uppsala finns ett forskningsnätverk för forskare som har den högre utbildningen som forskningsobjekt.
– Vi brukar alltid hävda att det finns förhållandevis lite forskning om högre utbildning, vi är få som studerar vår egen praktik, åtminstone i Sverige, säger Mikael Börjesson, professor i utbildningssociologi vid Uppsala universitet och huvudansvarig för nät­verket.

Mikael Börjesson
Foto. Mikael Wallerstedt

Han tycker att det är märkligt att forskningsfältet är så litet, eftersom så många forskare är engagerade i högre utbildning.
– Av det som finns i fältet är det en koncentration till Uppsala. Här finns forskare inom företagsekonomi som har drivit studier på den högre utbildningens organisering, och vi inom utbildningssociologin har studerat rekryteringen till den högre utbildningen under lång tid. Filosofer och idéhistoriker analyserar den högre utbildningens och universitetets idé. Statsvetare och jurister studerar universitetets juridik, konstitutionella status, styrning, ledning och den typen av frågor.

Mångvetenskaplig miljö värdefullt
Mikael Börjesson tycker att det är viktigt att de få forskare som ändå studerar den högre utbildningen får bättre kontakt med varandra.
– Det har visat sig oerhört givande att samlas i en mångvetenskaplig miljö. Att studera till exempel universitetets idé utan att ha koll på finansieringen eller rekryteringen till den högre utbildningen, det ger en väldigt partiell bild, menar han.

Medlemmarna i nätverket, som kallas Hero efter engelskans Higher Education as Research Object, företräder forskningsområden som analyserar den högre utbildningen utifrån en rad olika traditionella vetenskapliga discipliner som får mötas, stötas och blötas.
– Om man exempelvis ändrar på något i organiseringen av den högre utbildningen, vad får det för konsekvenser för hur rekryteringen ser ut? Ökar andelen män eller kvinnor? Om finansieringssystemet förändras, vad får det för effekter på exempelvis universitetslärarens arbetsvillkor, status och ställning? Den typen av frågor kan vi studera tillsammans men inte lika bra var för sig, säger Mikael Börjesson.

Inriktade på analys
Den forskning som samlas inom Hero handlar om organisering, finansiering, marknadsföring, rekrytering, arbetsmarknad, samverkan, styrning och ledning, och hur förhållandet mellan statsmakter och lärosäten ser ut.
– Det handlar inte om högskolepedagogisk forskning och undervisningspraktik, det är en helt annan forskningstradition, förklarar Mikael Börjesson.

Medan den högskolepedagogiska forskningen har som utgångspunkt att göra undervisningen bättre, mer effektiv eller mer demokratisk, är Mikael Börjesson och hans kollegor inriktade på analys.
– Vi har förstås normativa utgångspunkter i grund och botten, vi är aktörer i verksamheten, men det är inte det som styr och bygger upp vårt arbete. Här är det viktigaste att förstå och analysera. Sedan kan det i sin tur leda till att andra tar till sig våra resultat och förbättrar saker och ting utifrån det. Men först måste man veta hur olika aspekter av den högre utbildningen ser ut och hänger ihop.

Eftersatt område i Sverige
Mikael Börjesson tycker att hans forskningsfält är starkt eftersatt i Sverige.
– I många andra länder, framför allt i den anglosaxiska världen, finns det mycket reflektioner och direkta medel kanaliserade till den här typen av forskning. I Sverige hade vi förut Rådet för forskning om universitet och högskolor och därefter föreningen Sister (se faktaruta), men inte nu längre. Frågan om en mindre variant av en sådan instans väcktes i den nya Styr- och resursutredningen, men det är inget beslut fattat ännu.

Han tror att det relativt låga intresset för forskningsområdet kan bero på att Sverige är ett förhållandevis litet land. Det finns kanske inte en tillräckligt stor kritisk massa av forskare, och inom varje enskilt ämne ligger forskning om den högre utbildningen i utkanten av ämnets kärnverksamhet, och blir därför beroende av enskilda forskares intressen och initiativ. Området blir därmed sårbart och instabilt.

Bestämda åsikter kan hindra objektivitet
Mikael Börjesson ser både möjligheter och svårigheter med att studera sin egen praktik.
– Det finns klara fallgropar, framför allt har man kanske insatser i spelet, man är en aktör och man har bestämda åsikter om saker och ting. Det kan naturligtvis vara ett hinder för att man får en objektiv förståelse. Samtidigt är det en fördel om man är väldigt insatt i det man studerar. Man kan vara mer effektiv i sina val av forskningsobjekt. Man har en djup förförståelse som man kanske inte har när man studerar andra saker.

Det finns en trend inom andra yrken att låta människor studera sin egen verksamhet, till exempel bland lärare eller sjuksköterskor.
– Det är något helt annat än att forskare utforskar dessa människors praktiker. Just i fallet med forskare, som utforskar forskning eller högre utbildning, blir det väldigt speciellt eftersom man är både praktiker och forskare. Det blir en unik situation i den skärningspunkten.

Lisa Beste

Mångvetenskapligt nätverk startade 2017

 

Higher Education as Research Object, Hero, är ett mångvetenskapligt forskningsnätverk vid Uppsala universitet som strävar efter att förstärka forskningen om den högre utbildningen, med ambitionen att bli en internationell nod på området. Nätverket startade våren 2017 och finansierades inledningsvis av Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap. Sedan 2019 är det finansierat av Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.

 

1999–2008 fanns Föreningen för studier av utbildning och forskning, Sister, med uppdrag att göra självständiga studier på området. Vetenskapliga akademier och forskningsstiftelser startade den.
Den av regeringen tillsatta Styr- och resursutredningen, ”Struten”, föreslår i sitt betänkande att regeringen ska inrätta en analysfunktion inom högre utbildning och forskning med uppdraget att göra samlade och oberoende analyser och uppföljningar med syfte att ligga till grund för framtida politiska prioriteringar och utgöra stöd för lärosätenas och andra intressenters egna arbeten.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023