Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Låtsaskvalitet lösning på en omöjlig uppgift

Universiteten hanterar urholkade resurser genom att sänka kvaliteten men ge sken av att kraven är höga. Det hävdar pedagogik­lektor Susanne Dodillet.

23 oktober, 2019
Per-Olof Eliasson
Studenter i hörsal
Susanne Dodillet menar att universiteten löser problemet med mindre pengar men oförändrade krav på kvalitet genom att låtsas ge en kvalificerad utbildning.

Susanne Dodillet och hennes kollega Sverker Lundin, lektorer i pedagogik vid Göteborgs universitet, har reagerat på vad de kallar en ”förskolning” eller ”skolifiering” av universiteten.
– Man betraktar studenterna som elever och anser att med bättre pedagogik kan man uppfylla lärandemålen och försöker därför styra, effektivisera och planera lärandet, säger Susanne Dodillet.

Susanne Dodillet

Hon och Sverker Lundin analyserar i ett forsknings­projekt, där de utgår från sin egen praktik som universitetslärare, vad som ligger bakom utvecklingen.
– Vi har kommit fram till att det är ett sätt att lösa en omöjlig uppgift för lärosätena, säger Susanne Dodillet.

Den omöjliga ekvationen består av urholkade ekonomiska resurser, studenter med allt sämre förkunskaper, allt fler studentgrupper som ska integreras och att man har fortsatt höga krav och förväntningar på studenterna.
– De sakerna tillsammans har grundläggande förändrat universitetens verksamhet. Därför hjälper det inte längre att bara tillföra mer resurser.

Hur löser då universiteten den här omöjliga ekvationen?
Jo, menar Susanne Dodillet, genom att på papperet ha mycket ambitiösa kurser men där i praktiken studenterna inte lär sig så mycket som det verkar. Men de godkänns ändå.
– Man löser dilemmat genom att utveckla en låtsasverksamhet, en låtsasutbildning. Genom att de med inblick i problemet ser mellan fingrarna och låter det hela fortgå, upprätthåller man intrycket att studenterna uppfyller lärandemålen.

Vad är konsekvensen av det här?
– En konsekvens är att studenter får examen trots att de inte kan arbeta självständigt och skriva texter av hög kvalitet, som de ska göra utifrån examensmålen. Frågan är vad examensbevisen står för när inte de mål som utlovats blir uppfyllda. Om man är krass kan man säga att universiteten bryter mot högskoleförordningen, där står ju att vi ska erbjuda en utbildning med hög kvalitet. I längden är det ett hot mot universitetens trovärdighet.

Vad kan man göra åt det?
– Det är viktigt att fler börjar prata om det, och synliggör problemet. Jag vill bidra till det, det är syftet med vårt forskningsprojekt, säger Susanne Dodillet.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023