Världens gulligaste kille, står det på det ljusblå nyckelbandet som hänger ut från Fredrik Zimmermans ficka. Det har han fått av sin fru, hon som han i sin tur kallar för världens bästa hårdrockslåt i tackorden i sin doktorsavhandling.
Insidan av sin kontorsdörr har Fredrik Zimmerman fyllt med foton på deras son Hamilton, från att han låg i magen tills nu, drygt sex år senare.
– Det är väldigt skönt att veta vad som är viktigt när man sitter här och känner att det man gör är skit, säger Fredrik Zimmerman, lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Högskolan i Borås.
Han hade svårt för skrivande i skolan, kände sig alltid tryggare med att uttrycka sig muntligt. När han blev klar med avhandlingen för ett och ett halvt år sedan trodde han inte heller att fler än de närmast berörda skulle läsa den. Men den väckte stort intresse i skolvärlden, ledde till att han bjöds in att föreläsa runt om i hela Sverige och slutligen till att han skrev en populärvetenskaplig bok om hur pojkar kan lyckas bättre i skolan.
Pojkar som grupp presterar sämre än flickor
Bakgrunden till Fredrik Zimmermans forskningsintresse är att pojkar som grupp presterar sämre än flickor, en trend som blivit allt starkare. Detta gäller även om man tar hänsyn till faktorer som föräldrarnas utbildning, utländsk härkomst eller om barnen växer upp i glesbygd respektive stad.
Som dåvarande adjunkt och sociolog med särskilt fokus på ungdomskultur, ville Fredrik Zimmerman därför förstå orsakerna bättre och valde att studera hur normerna kring hur en kille bör vara påverkar pojkarnas syn på studier.
På skolor där det råder en antipluggkultur bland pojkar finns det, enligt hans egen och andras forskning, ett maskulint ideal enligt vilket det är tjejigt att plugga. Därför kan det innebära en social kostnad för pojkar att vara ambitiösa i skolan, till exempel att de förlorar i status eller blir retade. Det kan göra att de i stället stökar runt och på andra sätt öppet tar avstånd från skolan. En miljö med en killjargong som är fysiskt tuff och verbalt hård, kan göra det svårare att våga bryta mot normen och kan också ta fokus från studierna.
Om lärarna konsekvent avbryter och säger ifrån vid sådana beteenden skapas inte bara mer trygghet och studiero för alla, utan också utrymme för andra killnormer att ta plats. Det skedde vid skolan där Fredrik Zimmerman gjorde sin fallstudie och där ledning och lärare aktivt skapade en positiv norm för både killar och tjejer att plugga.
Där var det även tydligt att ett kontinuerligt arbete och samtal kring studieteknik var viktigt för normskapandet och prestationen, inte minst för pojkarna.
Fredrik Zimmerman talar om att pojkar behöver få en bredare repertoar av förmågor. Han pekar på hur flickor traditionellt fostras mer i kommunikation och omsorg och hur det hjälper dem att lyckas i skolan för att det utvecklar deras språk, självdisciplin, tålamod och förmågan att förstå vad vuxna förväntar sig. Pojkar behöver också kunna utrycka sina känslor och inte bara visa sig tuffa och tåliga.
Pappor positiva maskulina förebilder
I sin bok inkluderar han forskning som föll utanför avhandlingens avgränsning. Bland annat lyfter han där fram pappors möjlighet att vara positiva maskulina förebilder.
Han har också ett kapitel om biologins betydelse för pojkars och flickors skolprestation.
– Det sociala förstärker de biologiska skillnaderna, sammanfattar Fredrik Zimmerman.
Flickor har till exempel generellt sett en tidigare utvecklad språklig förmåga, men vuxna pratar och läser också mer med flickorna, så skillnaden mellan dem och pojkarna blir ännu större.
– Egentligen är det alltså pojkarna vi borde läsa mer för. Vi är inte biologiskt determinerade utan hjärnan utvecklar de förmågor man använder.
Han försöker själv lära sin son att sätta ord på, och vara öppen med, hur han mår. Till exempel berättade Fredrik Zimmerman för sonen när han var nervös inför en föreläsning.
– När min son senare var nervös inför något i förskolan kunde jag då säga: ”Kommer du ihåg att jag också var nervös? Det är man ibland.”
Fredrik Zimmerman har fått en del arga mejl från män som tycker att ”pojkar ska få vara pojkar”. Inom akademin har kvinnor också ifrågasatt hans fokus på just pojkar, vilket lett till att han hela tiden framhåller hur viktig frågan är även för flickornas skolmiljö och jämställdheten.
– Jag vill inte ha en skrikmatch om vem som mår sämst. Vi kan väl förenas i att pojkar mår dåligt och flickor mår dåligt och jobba ihop kring det, säger Fredrik Zimmerman.
Slutade skolka
Han växte upp i Borås, som en av ungdomarna som hängde på Rockborgen och hade långt hår, skinnjacka och Dr Martens-kängor. I början av gymnasiet skolkade han mycket, men i tvåan bestämde han sig för att sluta med det. Det innebar att han var tvungen att lämna bakom sig de kompisar som fortsatt struntade i skolan.
– Är det de enda vänner man har så är det valet rätt tufft.
Hårdrocken har han hållit fast vid och när favoritbandet Iron Maiden turnerar i Europa reser han runt och ser flera av konserterna. Hårdrock är enligt Fredrik Zimmerman det bästa medlet för att rensa hjärnan, och det är också vad som ibland flödar ur de små högtalarna på hans ytterst avskalade och städade skrivbord.
Han berättar att hans hem är ännu mer ordningsamt (bortsett från sonens leksaker) och som ansvarig för olika kurser ser han det som sin viktiga uppgift att planeringen och det praktiska är i ordning så att studenterna kan fokusera på studierna till 100 procent.
För tillfället undervisar han på en kurs i utbildningsvetenskap som samtliga lärar- och förskollärarstudenter går.
Innan han började doktorera hade han jobbat som adjunkt vid högskolan sedan 2002 och var bland annat mentor för studenter med olika neuropsykiatriska diagnoser.
– Funkar kurserna så att de är tydliga och klara för dem, så funkar de för alla.
Under åren som adjunkt tog han på sig flera ansvarsuppdrag vid högskolan, men med tiden inskränktes de möjligheterna för personal som inte hade disputerat. Han märkte också hur Universitetskanslersämbetets granskningar ledde till att det talades i negativa ordalag om adjunkternas närvaro.
– Visst är det viktigt med disputerad personal, men jag är orolig för adjunkternas arbetsmiljö och de tappar möjligheten att påverka sin arbetssituation när de inte får sitta i institutionsstyrelserna. Vi har enormt duktiga och uppskattade adjunkter och de behövs, särskilt på sådana här utbildningar som ska ha stark arbetslivsanknytning, säger Fredrik Zimmerman.
Sociala normer, relationer, etnicitet och klass
Efter årsskiftet kommer han att fortsätta forska på hur sociala normer och relationer i skolan skapas, men med ett vidgat fokus som inkluderar flickor liksom hur etnicitet och klass påverkar förutsättningarna att prestera i skolan.
– Att inte känna sig helt hemma i Sverige, att uppleva sig själv som främmande, kan till exempel vara en anspänning som tar kraft från studierna.
Ett klassperspektiv som han nämner i sin avhandling är arbetarklassens traditionella kroppsarbetarideal som har ställts i kontrast till skolans studieideal. Förr kunde pojkar lämna skolan och klara sig bra genom arbete i industrin, men de jobben har förändrats och i stället väntar nu ofta arbetslöshet, låg social status och psykisk ohälsa.
Inom medelklassen är det vanligare att antipluggnormen tar sig uttryck som en kultur där pojkar visserligen kan få ha bra betyg utan att förlora i status, men de ska inte visa att de är ambitiösa i sina studier eller att de har ansträngt sig. Det ska i stället framstå som talang.
Från sin egen skolgång känner han igen mönstret bland pojkar att bli specialister genom att strunta i de ämnen de har svårt för och satsa på dem de redan är bra på.
– Mitt högsta betyg var i gympa, konstaterar Fredrik Zimmerman.
